För er som vill läsa mer om vad jag tycker om Camilla Läckbergs Lejontämjaren finns det en recension i Kristianstadsbladet från i onsdags också.
Månad: november 2014
Firat boksläpp!
Har firat att boken Deckarnas svenska landskap nu äntliglen finns i sinnevärlden och går att beställa på alla boklådor – online såväl som fysiska. Det blev after-work-bubbel tillsammans med skribenterna Bo Lundin, Carina Sjöholm, Sara Kärrholm, Jenny Mårdh, Christina Lennér, Birger Hedén och Katarina Tornborg. Så dags att beställa era julklappar!
Intensiv deckarhelg i Eskilstuna
Tillbaka hemma i trädgården efter en intensiv helg i Eskilstuna. Vi har haft höstmöte med Svenska deckarakademin, där vi bland annat utsett årets pristagare (se tidigare bloggpost) och valt in en ny akademiledamot, den eminente Nils Scherman som är deckarexpert och bokhandlare och recenserar deckare på sin blogg och i DAST.
Redan på fredagen höll Lilian och Karl G. Fredriksson ett afternoon-tea-program där de berättade om Maria Lang och Stieg Trenter som båda skulle ha fyllt hundra år i år. Årets pristagare annonserades i samband med ett offentligt deckarprogram på Eskilstuna stadsbibliotek på lördagen, där en av deckarakademins grundare, Bo Lundin, också berättade om akademin, Aino Trosell och Ulf Durling pratade apropå sina nya novellsamlingar – Min Grav är din: Krimineller II respektive Höstligheter – om att skriva deckarnoveller, och jag samtalade med Tove Alsterdal – en av årets pristagare som dök upp som en överraskningsgäst.
CrimeGarden recenserar: Block – en deckare ur balans i tiden av Hånberg
En av årets mer originella deckardebutanter är Hånberg, eller Daniel Hånberg Alonso som han egentligen heter, som har skrivit en novellsamling som också går att läsa som roman. Block – en deckare ur balans i tiden består av sex berättelser som fogats samman inom två pärmar, men som också finns publicerade som fristående e-bok-singlar.
Block är en deckare som delvis omfamnar det övernaturliga eller fantastiska. Allt i berättelserna är egentligen realistiskt förutom att detektivgestalten, privatdetektiven Josef Block, är vad författaren kallar metatemporal. Han kan förflytta sig mellan olika tider. Boken utspelar sig i Stockholm och för att lösa sina fall – som ofta inträffat i det förflutna – pendlar Josef mellan olika tider, från sent 1800-tal till idag.
Och vinnarna är…
I samband med Deckarakademins höstmöte i Eskilstuna beslutade vi vilka som skulle få 2014 års priser, och det hela avslöjades nu i eftermiddag i samband med ett deckarprogram på Eskilstuna stadsbibliotek. I år delade vi ut tre priser
Till Årets bästa svenska kriminalroman 2014 utsågs Tove Alsterdals Låt mig ta din hand med motiveringen: ”En utstuderad och språkligt nyanserad väv av mysterium och samtidshistoria.” Tove Alsterdal själv dök upp och hon och jag hade ett kort samtal på scenen om hennes författarskap.
Till Årets bästa till svenska översatta kriminalroman 2014 utses Jørn Lier Horst med romanen Jakthundarna med motiveringen: ”En originellt turnerad roman om en polismans kamp i spänningsfältet mellan katastrof och upprättelse.
Till 2014 års bästa debutant utses Anna Lihammer med romanen Medan mörkret faller med motiveringen: ”En initierad skildring av svensk 1930-talsrasism i kriminallitterär form.”
CrimeGarden recenserar: Visning pågår av Sofie Sarenbrant
Med en bok om året sedan debuten 2010 med Vecka 36 har Sofie Sarenbrant blivit fast etablerad som ett namn i mellanskiktet bland de svenska deckarförfattarna – de som skriver habila deckare men som inte på något sätt sticker ut och därmed lätt tenderar att försvinna i mängden. Sarenbrants förra deckare, Andra andningen (2013), hade dock ett kul och udda koncept då hela handlingen – med undantag för ett par mindre tillbakablickar – utspelade sig under ett maratonlopp. Visning pågår upplevs däremot snarare som skriven enligt formulär 1A, men när man väl når slutet inser man att upplägget även där är lite ovanligare än så.
En husägare hittas död hemma morgonen efter att huset visats inför försäljning. Den misshandlade hustrun som begärt skilsmässa blir misstänkt, men som läsare vet vi att någon annan är mördaren då vi fått följa hen som smugit runt i huset på natten.
CrimeGarden recenserar: Lejontämjaren av Camilla Läckberg
Jag brukar ofta gnälla på att många svenska deckarförfattare – Camilla Läckberg bland dem – är alltför fokuserade på att hylla kärnfamiljen, föräldraskapet och de traditionella könsrollerna. Även om det på senare år också dykt upp författare som för fram alternativa detektivgestalter och perspektiv ligger traditionens norm fortfarande som en blöt filt över mycket av dagens svenska kriminallitteratur. Lejontämjaren, nionde delen i Läckbergs Fjällbackaserie om författaren Erika Falck och polisen Patrik Hedström bekräftar detta, samtidigt som familjecentreringen denna gång också fyller en funktion utöver att bara konservera traditionella könsmönster.
Lejontämjaren handlar framför allt om dysfunktionella familjerelationer och de katastrofala konsekvenser sådana kan få. Kan föräldrar faktiskt kan vara kapabla att skada sina egna barn? Och hur långt de kan vara beredda att gå för att skydda sina barn?
CrimeGarden recenserar: Jordstorm av Mons Kallentoft
Jag får erkänna att trots att jag alltid tyckt rätt bra om Kallentofts Linköpingsdeckare – och gillade förra boken i serien, Vindsjälar (2013) – blev jag inledingsvis lite trött på hans berättarstil och på Malin Fors när jag gav mig in i Jordstorm. Detta gick dock snart över. Lyckliga deckargestalter är sällan särskilt intressanta i längden, och även om man knappast kan beskylla Malin Fors för att vara lycklig i någon av böckerna, råkar hon värre ut än vanligt denna gång. Och snart är jag fast, tempot ökar och då gillar jag plötsligt så väl stilen som Malin Fors igen.
I förra boken tyckte jag att de samhällskritiska inslagen – som rörde frågan om vinster i välfärden – gestaltades väl mycket genom pekande med hela handen. Den här gången har Kallentoft varit betydligt mer nyanserad i diskussionerna kring aktuella ämnen, nu rasism och extremism. Dessa ämnen har också stått i centrum hos flera av hans kollegor bland de svenska deckarförfattarna detta ”super-valår” – Cilla och Rolf Börjlind och Christoffer Carlsson bland dem.
Bilder från Deckarfestivalen i Sundsvall
Är hemma i trädgården igen efter några roliga och intensiva dagar på Svenska deckarfestivalen i Sundsvall. Inte minst har jag träffat många nya spännande människor och återsett gamla vänner och bekanta från många håll. Det har varit ett väldigt fint arrangemang i Sundsvall med föreläsningar, seminarier, deckarsamtal, författarsamtal och kvällar med författarmöten, och det har varit fantastiskt att få vara med och jobba med allt detta. Här är några bilder. Det var också inslag där jag medverkade både på Mittnytt och i Sundsvalls Tidning, jag ska se om jag kan återkomma med lite pressklipp så småningom.
![10413377_10152631436288369_5056701722023977231_n[1]](http://www.crimegarden.se/wp-content/uploads/2014/11/10413377_10152631436288369_5056701722023977231_n1.jpg)
CrimeGarden läser klassiker: Gammal ost (1971) av Ulf Durling
När jag träffade Ulf Durling på Svenska deckarfestivalen i Sundsvall passade jag även på att införskaffa ett exemplar av hans debutroman från 1971, Gammal ost (nyutgåva i pocket), en bok som jag sedan roade mig med att läsa under hemresan. Ulf brukar säga att han är mest förtjust i deckare med riktigt kluriga gåtor snarare än alltför mycket blod och våld. Och det stämmer även in på debutromanen där det mesta ”blodet” visar sig vara rödvin, och kniven framför allt används till att karva ost med.
Handlingen kretsar kring ett dödsfall på ett pensionat i en svensk småstad. En man har hittats död på sitt rum, ett rum som på klassiskt manér är låst inifrån. Hur har det hela gått till? Kanske har det omöjliga brottet begåtts?