Min kortrecension av Christina Olséni och Micke Hansens andra Falsterbodeckare i kriminalkomedigenren, Fågelskådaren, hittar ni här i Blekinge Läns Tidning.
Månad: maj 2016
Träffa Svenska Deckarakademin, Anders de la Motte och Sara Lövestam på Kulturhuset i Stockholm!
I helgen har vi vårt Vårmöte med Svenska Deckarakademin i Stockholm, och i anslutning till det kommer vi ha ett offentligt framträdande på Plattanscenen på Kulturhuset, nu på söndag, 22 maj 14.00-15 (mer info finns här då vi att delar ut 2015 års deckarpriser! Bland annat kommer Anders de la Motte vara där och ta emot priset för bästa svenska deckare 2015 och Sara Lövestam tar emot priset som bästa deckardebutant 2015. Det blir naturligtvis spännande scensamtal med författarna, och så kommer vi dessutom att berätta om de pristagare som inte finns på plats utan som får sina priser senare. Jag fungerar som konferencier för det hela och med mig på scenen kommer jag också ha flera av mina kollegor i Svenska Deckarakademin. Alldeles gratis är det att komma dit och lyssna och träffa oss och författarna, så missa inte det! Hoppas vi ses i Stockholm på söndag!
CrimeGarden recenserar Marias tårar av Olle Lönnaeus
Jens Lapidus började för några år sedan skriva en helt ny typ av underhållande och samhällsorienterade svenska deckare som utspelar sig i Stockholms undre värld. I hans efterföljd har vi sedan inte minst sett många berättelser med gränsöverskridande poliser i centrum. Några som särskilt utmärkt sig med komplexa polisthrillers i Stockholmsmiljö är Anders de la Motte, vars UltiMatum förra året utsågs till årets bästa svenska deckare av Svenska deckarakademin, och Anna Karolina, som skrivit två utmärkta böcker de senaste åren.
Malmömiljöer har däremot varit mer sällsynta i den här typen av böcker, men med sina två senaste polisthrillers har Olle Lönnaeus positionerat sig som en av samtidslitteraturens främsta Malmöskildrare. Jonny Liljas skuld från 2014 var en djupdykning så väl i det mänskliga psyket som i Malmös gatumiljöer och i det hårdkokta, noir-inspirerade deckararvet. Och med den nyutkomna Marias tårar visar Lönnaeus att han hör hemma i elitskiktet bland de svenska deckarförfattarna, trots att han inte alls fått samma uppmärksamhet som många betydligt svagare författare.