CrimeGarden recenserar Camilla Grebes Husdjuret

Fenomenet med stockholmspoliser som löser brott i landsorten växer sig bara starkare. Tidigare handlade det framförallt om enstaka poliser (och ibland detektivgestalter från andra yrkesgrupper) som flyttade ”hem” till sin uppväxtort, men nu är det hela stockholmsbaserade polisteam som reser från storstaden till landsorten. Ofta har huvudpersonen också någon lokal koppling. Ur årets deckarskörd är Lina Bengtsdotters deckardebut Annabelle – och nu senast Camilla Grebes Husdjuret – bra exempel.

Hos Grebe får vi åter möta poliserna och profileraren Hanne från hennes Älskaren från huvudkontoret (2015, som jag recenserade här) som nu kompletteras med en lokala förmåga, den unga polisen Malin som är uppvuxen i sörmländska Ormberg där det hela utspelar sig. I tonåren hittade Malin ett mördat barn i ett stenröse, barnet identifierades aldrig och fallet löstes inte, men nu har stockholmspoliserna med Malins hjälp fått i uppdrag att titta på det igen. Detta rör naturligtvis upp en massa i Ormberg, och snart hittas även en okänd kvinna död.

Läs mer

Share

CrimeGarden recenserar The Nile Hilton Incident – en ny svensk filmdeckare

Härom veckan var jag på pressvisning i Köpenhamn för en ny svensk film som hade premiär i USA i augusti, och som har premiär här i Sverige idag, 29 september (i Danmark i 12 oktober). Det är The Nile Hilton Incident (eller Cairo Confidentiality som den också kallas i en del sammanhang), en väldigt osvensk polisfilm – så långt man kan komma från Kopps, Jägarna eller Wallanderfilmatiseringarna – både estetiskt och innehållsmässigt.

En känd sångerska hittas mördad på ett hotellrum och kairopolisen Noredin (spelad av Fares Fares) tilldelas fallet.

Läs mer

Share

Skånsk deckarkväll i Svalöv idag

Ikväll är det dags att återvända till Svalövs bibliotek. Jag var där för två år sedan och talade om olika deckargenrer för en väldigt trevlig och engagerad publik, och den här gången ska det handla om skånska deckare. All praktisk information hittar ni här, och här finns en förhandsintervju i Papperstidningen.se apropå den skånska deckarkvällen. Hoppas vi ses i Svalöv ikväll!

Share

Recension av Olséni & Hansens Ryttaren

Jag har recenserat Ryttaren av Christina Olséni och Micke Hansen för Gota Media. Bland annat skriver jag att:

Många uppskattar säkert författarnas humor och kriminalkomedin som form, men precis som i förra boken kan jag önska att man vågat satsa på detta fullt ut. Skippa de tråkiga poliserna och låt pensionärerna vara komiska och stå i centrum. Orealistiskt privatspanande vinner alla gånger över orealistiskt polisarbete.

Hela recensionen kan ni läsa i Trelleborgs Allehanda, här.

Share

CrimeGarden recenserar Anders de la Mottes Höstdåd

En av förra årets bästa svenska deckare var Anders de la Mottes Slutet på sommaren (som jag recenserade här). Den var början på ett nytt kapitel i författarskapet där de la Motte förflyttade spelplatsen till hemtrakternas Skåne, gav sig in i en ny deckargenre och för första gången skrev en helt fristående bok. Höstdåd utgör en fortsättning när det gäller den skånska miljön, fokus på det lokala och på landskapet, liksom på den årstidstematik som präglade förra boken. Den nya boken är dock ännu starkare med en mer komplex intrig och ytterligare betoning av miljön.

Denna gång utspelar sig det hela på och omkring Söderåsen, huvudsakligen på fiktiva platser som dock hämtat mycket inspiration från verklighetens geografi.

Läs mer

Share

Spårhunds-nomineringarna är avslöjade

Svenska Deckarakademin delar årligen ut flera deckarpriser. Ett av dem är Spårhunden för bästa barn- och ungdomsdeckare, som förra året tilldelades Christoffer Carlsson för Oktober är den kallaste månaden. Nu är det offentliggjort vilka årets tre nominerade till Spårhunden är, vilken bok som får priset avslöjas på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg nästa vecka, lördag kl 14.00 på Biblioteks- och berättarscenen i D-hallen. Och vilka de nominerade är kan ni läsa här, på Svenska Deckarakademins hemsida.

 

Share

Fransk intervju apropå nya Millennium-boken

Härom veckan blev jag intervjuad av Camille-Marie Bas-Wohlert för den franska nyhetsbyrån AFP med anledning av publiceringen av David Lagercrantz andra Millennium-bok, Mannen som sökte sin skugga. Intervjun resulterade i en artikel som har publicerats i flera franska tidningar, och ni som läser franska kan läsa den bland annat här. Intervjun gjordes innan boken kom ut, men nu har jag äntligen fått den, så planen är att läsa och återkomma med en recension här snart. Till dess får ni hålla tillgodo med att läsa vad jag skrev om Lagercrantz första Millennium-bok, Det som inte dödar oss, för två år sedan, här.

Trevlig helg!

Share

Om skånska deckare i Svalöv 21/9

Nästa vecka, torsdagen den 21 september 18.00, kommer jag till Svalövs trivsamma bibliotek igen, och den här gången pratar jag om ”Skånska deckare – mer än Wallander”. Vilka är egentligen de skånska deckarna och deckarförfattarna? Och vad säger de skånska deckarna oss om Skåne som plats och landskap? Detta och mycket mer kommer att vara på tapeten nästa vecka, missa inte det! Här, i Papperstidningen.se, kan ni läsa en liten förhandsintervju där jag talar om just detta och om vad som krävs av en bra deckare.

Share

Recension av Anna Tells Fyra dagar i Kabul

Jag har recenserat Anna Tells debutdeckare för Gota Media, ni kan läsa recensionen i exempelvis Ystad Allehanda, här. Bland annat skriver jag att:

Kanske är Tells gestalter lite platta, men det kompenseras av ett genreenligt högt tempo. Boken är välskriven, miljöerna är intressanta och författaren känns påläst.

 

Share

Recension av Fredrik Ekelunds Natten undrar vem jag är

Något jag ofta återkommer till när jag är ute och pratar om deckare och vad en bra deckare är, är att det är svårare att skriva en bra deckare än en bra vanlig roman. För att få till en bra roman behöver man komplexa karaktärer, ett intressant ämne, ett bra språk och fina miljöbeskrivningar. Men för att det ska bli en bra deckare krävs också att det finns ett driv i språket och berättelsen så att det blir spännande, det krävs att allt hänger ihop på ett klurigt sätt, och det krävs att man kan sin deckargenre så att man kan använda sig av, leka med och bryta mot konventionerna på sätt som gör att det känns nytt och roligt.

Läs mer

Share