I höstas tipsade jag för Gota Media om 5 böcker som på olika sätt varit avgörande utvecklingen av den svenska deckaren de senaste decennierna. Artikeln publicerades ursprungligen här i Borås Tidning, men återges också nedan.
Deckarrecensenten Kerstin Bergman tipsar om fem böcker som på olika sätt utgör vändpunkter för den moderna, svenska deckaren.
Mördare utan ansikte (1991) av Henning Mankell
”Mördare utan ansikte” markerade en nystart för den svenska deckaren och inledningen på Nordic Noir-vågen. Mankell satte standarden för den ideala svenska deckaren, polisromanen med samhällskritiska inslag. Nytt i jämförelse med föregångarna Sjöwall och Wahlöö var småstadsmiljön i Ystad och de internationella utblickarna.
Händelser vid vatten (1993) av Kerstin Ekman
Med ”Händelser vid vatten” bidrog Ekman till att göra den svenska deckaren mer rumsren. För första gången betraktades en svensk deckare också som ”finlitteratur”, inte enbart som underhållningslitteratur eller politisk litteratur. Ekman visade att litterärt språk och extensiv naturskildring hade sin plats även i den svenska deckaren.
Sprängaren (1998) av Liza Marklund
Med ”Sprängaren” inleddes 2000-talets ”kvinnovåg” på den svenska deckarscenen. Marklund skapade journalisten Annika Bengtzon som blev först ut av alla de kvinnliga, svenska detektivgestalter som sedan kämpade med livspusslet. Dessutom introducerade Marklund feministiska inslag i den tidigare så manligt och patriarkalt präglade genren.
Män som hatar kvinnor (2005) av Stieg Larsson
Larsson är först ut att på allvar bryta polisromanens dominans och våga leka med deckargenren. Han blandar seriemördarthriller, pusseldeckare, hårdkokt deckare, barn- och ungdomsdeckare, polisroman, rättegångsroman med mera, och inspirerar till en breddning av genren. Efter Larsson följde en explosion av genrevariation och hybridisering på den svenska deckarscenen.
Snabba cash (2006) av Jens Lapidus
Lapidus är först ut med att på allvar föra in det mångkulturella Sverige i deckarnas värld, när han i ”Snabba cash” låter flera av sina huvudpersoner komma från Stockholms invandrartäta förorter. I och med Lapidus Stockholm noir-serie blir det också accepterat att skildra kriminella och deras perspektiv och motiveringsgrunder på ett betydligt mer komplext sätt än vad som tidigare gjorts.
