DIN GUIDE I DECKARDJUNGELN
Svenska kulturtidskrifter intresserar sig sällan för deckare, men nu har litteraturtidskriften Parnass gjort ett undantag och skapat ett specialnummer om deckare.
En stor del av betoningen ligger på den svenska deckarhistorien med Carl Jonas Love Almquist, Prins Pierre, Frank Heller, Maria Lang och Stieg Trenter, men det finns också ett par artiklar om dagens deckarscen.
Ikväll föreläser jag som sagt om deckare i Varberg, och i Varbergsposten har Conny Bengtsson skrivit en fin intervjuartikel inför kvällen. Artikeln kan ni läsa här, på sidan 22. Hoppas vi ses på Lilla teatern i Varberg ikväll 18.30!
En bild från förra veckan, nu har frosten smält och snön regnat bort så trädgården är grön igen.
För er deckarfantaster som gillar just serieformen, när man kan följa samma huvudpersoner genom många böcker, och som dessutom fascineras av vad det är som gör att just serier funkar så bra och att man fastnar i dem – och vill veta mer om det – har det precis kommit en ny bok. Antologin Serial Crime Fiction: Dying for More (Palgrave 2015, red. J. Anderson, C. Miranda och B. Pezzotti) innehåller kapitel skrivna av ett antal deckarforskare från hela världen. Det handlar bland annat om vad det egentligen är som håller samman en serie, olika sätt som serier utvecklas på, och hur olika serier inspirerat varandra. Författare som tas upp är exempelvis James Ellroy, Dorothy L. Sayers, Sara Paretsky, George Pelecanos, David Peace, Andrea Camilleri och Sir Arthur Conan Doyle.
Själv har jag skrivit ett kapitel i boken som handlar om Liza Marklunds Annika Bengtzon-serie, ”From Conflicted Mother to Lone Avenger: Transformations of the Woman Journalist in Liza Marklund’s Crime Series”. Kapitlet består av vad man skulle kunna kalla en karaktärsbiografi, där jag följer Annika Bengtzon och hennes utveckling genom serien (tyvärr bara fram till Du gamla, du fria, 2011, pressläggningstiden på akademiska böcker är extremt lång ibland, och de sista två böckerna i serien hade inte kommit ut än när jag skrev texten). Dels tittar jag på Bengtzons professionella utveckling som journalist, dels följer jag hennes privata utveckling och hur hon pendlar fram och tillbaka mellan olika roller.
PS1. Marklunds senaste bok, den sista i Annika Bengtzon-serien, Järnblod (2015), recenserade jag nyligen här på sidan.
PS2. Tyvärr är boken Serial Crime Fiction som så många akademiska böcker alldeles för dyr, men be ditt lokala bibliotek köpa in den så kan du låna den där.
Vad som egentligen gör att svenska (och nordiska) är så populära, både i Sverige och internationellt sett är en av de vanligare frågorna jag brukar få när jag är ute och pratar om deckare. Det finns naturligtvis många olika orsaker bakom framgångarna, men några av de viktigaste aspekterna är kritiken av välfärdsstaten som följt i Sjöwall och Wahlöös spår; den exotiska naturen och ett starkt fokus på miljöskildring; och den relativa jämställdheten och de starka kvinnorna som ofta återfinns i de svenska deckarna.
Även om jag nu för tiden inte ägnar särskilt mycket tid åt att skriva akademiska texter händer det att jag knåpar ihop en och annan artikel. I en av de senaste som precis publicerats diskuterar jag just orsakerna till de nordiska deckarnas internationella publicitet. Artikeln heter “The Captivating Chill: Why Readers Desire Nordic Noir”, och är publicerad den akademiska tidskriften Scandinavian-Canadian Studies, vol. 22 (2015): 80–89. Om någon skulle vilja läsa den finns den tillgänglig här som pdf.
Nu när det börjar bli dags för semestrar vill alla skriva om sommar och deckare. I fredags, på Midsommarafton, fanns det en stor artikel om deckarläsning Expressen, skriven av Andreas Utterström (ni hittar den här). Artikeln handlar bland annat om varför vi vill läsa deckare och om förhållandet mellan verkliga och fiktiv brottslighet, och den bygger på intervjuer med mig, Johan Theorin med flera. Läs och begrunda!
Men idag är det lite väl kallt och blött för hängmattor och solstolar, så än så länge får sommardeckarna läsas inomhus.
Härom veckan var Jenny Wickberg som är redaktör förtidningen ETC Malmö här och intervjuade mig med anledning av boken Deckarnas svenska landskap: Från Skåne till Lappland. Nu har intervjun resulterat i en stor artikel. Artikeln kan ni läsa här.
Igår intervjuades jag av TT-journalisten Joachim Sundell om boken Deckarnas svenska landskap: Från Skåne till Lappland, något som resulterade i en stor fin artikel som Dagens Nyheter publicerat idag. Artikeln hittar ni här.
Det finns inte särskilt många renodlade deckartidskrifter, och bland de akademiska tidskrifterna finns det faktiskt bara en, den välrenommerade amerikanska Clues: A Journal of Detection.
![10478948_10152191606476957_5341178940601915381_n[1]](http://www.crimegarden.se/wp-content/uploads/2014/10/10478948_10152191606476957_5341178940601915381_n1.jpg)
Det senaste numret av Clues som finns ute nu är ett specialnummer på temat “The Global Crime Scene”, och där har jag med en artikel. Min artikel heter “Beyond National Allegory: Europeanization in Arne Dahl’s Viskleken” och handlar om hur Dahl tar den svenska deckaren ut i Europa och försöker gestalta ett polisteam som är just europeiskt snarare än nationellt förankrat. Tyvärr är jag osäker på om man kan komma åt artikeln gratis på nätet om man inte går in via ett bibliotek som prenumererar på tidskriften. Länken ovan går till Clues officiella sajt där man kan ladda ner enskilda artiklar mot betalning eller skaffa sig en prenumeration på tidskriften, elektroniskt eller i pappersform. Global Crime Scene-numret innehåller också artiklar om bland andra Stieg Larsson och Agatha Christie.
