Deckarsymposium i Budapest

Den här veckan bär det av till Budapest, där jag ska föreläsa om miljöerna i de svenska landsortsdeckarna på ett deckarsymposium. Lite info om evenemanget httar ni här på Svenska Institutets sida. Det kompletta programmet – på ett mer svårläst språk – återfinns här.

Det har varit mycket resande och föreläsningar på sistone, men jag har också läst en massa nya intressanta deckare och förhoppningsvis ska det bli tid att lägga upp lite recensioner snart också.

Share

CrimeGarden recenserar en klassiker: Lek lilla Louise av Stieg Trenter

Eftersom jag för det mesta har fullt upp med att läsa de nya svenska deckare som kommer ut är det rätt sällan det finns tid för omläsning av klassikerna, men ibland så. När jag härom veckan var i Varberg och höll ett estradsamtal med Carin Gerhardsen på stadsbiblioteket fick vi övernatta på underbara Hotell Gästis. Gästis är känt för många saker, inte minst för att hela hotellet är fyllt med böcker (och man får gärna ta med sig en bok hem). I en av hyllorna på mitt rum hittade jag Stieg Trenters Lek lilla Louise (1950), och vem kan motstå ett sådant tillfälle?

CIMG4722

I Lek lilla Louise är Harry Friberg på fågelutflykt i Södertörns skogar med en kollega då de dels stöter på en ålsax i ett träd uppe vid ett duvhöksbo, dels hittar en halvfärdig giljotin i ett gammalt ödehus. Så småningom inträffar flera mystiska händelser – däribland mord – i markägarens närhet, och tillsammans med vännen och polisen Vesper Johnson försöker Friberg reda ut det hela.

Läs mer

Share

Deckarprat i Radio P4 Värmland

I torsdags, 13 augusti, pratade jag om deckare med Bengt Höglind programmet Förmiddag i Radio P4 Värmland. Framförallt handlade det om deckarmiljöer. Hur stor betydelse har det var deckarna utspelar sig när vi väljer vad vi vill läsa? Och i hur stor utsträckning påverkar den lokala miljön hur deckarna är uppbyggda?

2015-07-20 18.46.42

Ni som missade programmet när det sändes kan lyssna på det här. Min medverkan börjar ungefär 24 minuter in i programmet.

Share

Firat boksläpp!

Har firat att boken Deckarnas svenska landskap nu äntliglen finns i sinnevärlden och går att beställa på alla boklådor – online såväl som fysiska. Det blev after-work-bubbel tillsammans med skribenterna Bo Lundin, Carina Sjöholm, Sara Kärrholm, Jenny Mårdh, Christina Lennér, Birger Hedén och Katarina Tornborg. Så dags att beställa era julklappar!

CIMG3385

Läs mer

Share

CrimeGarden recenserar: Jordstorm av Mons Kallentoft

Jag får erkänna att trots att jag alltid tyckt rätt bra om Kallentofts Linköpingsdeckare – och gillade förra boken i serien, Vindsjälar (2013) – blev jag inledingsvis lite trött på hans berättarstil och på Malin Fors när jag gav mig in i Jordstorm. Detta gick dock snart över. Lyckliga deckargestalter är sällan särskilt intressanta i längden, och även om man knappast kan beskylla Malin Fors för att vara lycklig i någon av böckerna, råkar hon värre ut än vanligt denna gång. Och snart är jag fast, tempot ökar och då gillar jag plötsligt så väl stilen som Malin Fors igen.

Kallentoft 2014

I förra boken tyckte jag att de samhällskritiska inslagen – som rörde frågan om vinster i välfärden – gestaltades väl mycket genom pekande med hela handen. Den här gången har Kallentoft varit betydligt mer nyanserad i diskussionerna kring aktuella ämnen, nu rasism och extremism. Dessa ämnen har också stått i centrum hos flera av hans kollegor bland de svenska deckarförfattarna detta ”super-valår” – Cilla och Rolf Börjlind och Christoffer Carlsson bland dem.

Läs mer

Share

Snart kommer den…

…den ultimata julklappsboken:

Omslag stort

Deckarnas svenska landskap: Från Skåne till Lappland (Makadam 2014) är en bok jag redigerat och även skrivit introduktionen till och några kapitel i (Dalsland, Dalarna, Östergötland och Västergötland). Tanken med boken är att i 25 kapitel, vart och ett om ett av de svenska landskapen, diskutera natur och landskapsskildringen i svenska deckare med utgångspunkt hos en eller ett par deckarförfattare från varje landskap. Skribenterna är en grupp deckarälskare, deckarrecensenter och deckarforskare som tidigare haft Deckarseminariet vid Lunds universitet som gemensam samlingspunkt, och i boken vill vi dela med oss av läsupplevelser och av landskap som vi har en särskild relation till. Vi tror att Deckarnas svenska landskap kommer att vara till glädje för deckarälskare i hela Sverige – och att den blir den perfekta julklappen till alla deckarläsare i år! Boken är nu hos tryckeriet och kommer att finnas ute i bokhandeln och på nätbokhandlarna i december. Jag återkommer med information här så snart det går att börja beställa boken.

Share

CrimeGarden recenserar: Straffa och låta dö av Mats Ohlsson

Det är många bra debutanter som gett sig in i den svenska deckardjungeln i år. En som jag precis läst är journalisten Mats Olsson, som bland annat verkat i Expressen. Han har tidigare gett ut en vanlig roman för närmare tjugo år sedan, De ensamma pojkarna (1995), men Straffa och låta dö är hans första försök i deckargenren.

CIMG3262

Även om titeln kan låta som en anspelning på filmen Live and Let Die (1973), finns det ingen som helst James Bond-glamour över Straffa och låta dö. Istället är det mesta i Ohlssons roman antingen lite småsjaskigt eller ganska helylle. Maten är för det mesta rejäl husmanskost, gärna tillagad på den skånska landsbygden, alternativt danska fläsksvålar eller snabbmat. Miljöerna innefattar mycket skånsk leråker och hem med porslinsfigurer och broderade kuddar, men också lite sjaviga barer och gator med slitna prostituerade i Malmö, Köpenhamn och New York förekommer. Sexskildringarna handlar egentligen mindre om sex än om spanking – som inte skildras särskilt sexigt och ofta inte heller ens för de inblandade egentligen har sexuella syften. Ja, trots att smiskandet är så centralt i Olssons roman är det svårt att ta huvudpersonens smiskfetisch riktigt på allvar.

Läs mer

Share

Deckarkalenderbitare? Jajamensan!

Förra året fick jag i uppdrag av Semic att skriva en ”artikel” till Faktakalendern, eller ja, snarare en lista om man ska vara petig. Listan skulle innehålla alla svenska deckarförfattare genom tiderna, deras eventuella pseudonym, deras huvudpersoner, dessas yrken, och uppgifter om på vilken plats deckarna huvudsakligen utspelade sig.

Faktakalendern 2014

Jag satte igång och efter en väldans massa biblioteksbesökande (tack till fantastiska Svenska deckarbiblioteket!), bokbläddrande och nätsökande hade jag en lista på närmare 1500 (!) svenska deckarförfattare med tillhörande information. Det visade sig dock att så många författare fick inte plats i Faktakalendern, så jag gjorde ett urval på runt 500 namn där de mest produktiva och välkända finns med tillsammans med de som särskilt utmärkt sig på något annat sätt. Resten av materialet har jag planer på att göra något annat av så småningom.

Så i 2015 års Faktakalendern som nyligen utkommit finns på sidorna 205–220 en diger samling deckarinformation: ett måste för kalenderbitaren och ypperligt användbart för den som exempelvis vill läsa eller skriva något om svenska deckare som utspelar sig i Uppsala, som har journalister i detektivrollen, eller varför inte huvudpersoner som heter Bergman.

Share

CrimeGarden recenserar: Slaktmånad av Lars Pettersson

2012 var ett år med ett starkt deckarstartfält från de allra nordligaste delarna av landet. Åsa Larsson fick Svenska deckarakademins pris för bästa svenska deckare för Till offer åt Molok, Tove Alsterdahl nominerades till samma pris för I tystnaden begravd, och Lars Pettersson prisades för bästa deckardebut för Kautokeino, en blodig kniv – som om man ska vara petig utspelar sig huvudsakligen i Norge. Nu kommer uppföljaren till Petterssons hyllade debut, romanen Slaktmånad, och än en gång får vi återse Kautokeino med omnejd.

Pettersson 2014

När en svensk toppolitiker på besök blir skjuten startar en komplicerad polisutredning tillika samarbetsövning med såväl lokala som nationella svenska och norska polisenheter av alla de slag inblandande. Den nyutbildade polisen Ann Berit Bongo vid Reinpolitiet utreder också flera fall där någon dödar renar. Samtidigt utsätts åklagaren Anna Magnusson, som i Petterssons debut återvände till Kautokeino efter många års bortavaro, för upprepade obehagliga hot – det verkar som om någon vill få henne att lämna bygden. Och hennes kusin Aslak Isak plågas av svåra minnen från tiden som soldat i Afghanistan medan det rustas till hans förestående bröllop. Rörigt? Ja, lite, men så småningom klarnar det mesta utan att allt för den skull tvingas ihop till ett sammanhängande fall.

Läs mer

Share

Varberg – fiktion och verklighet

Besöker god vänner i Varberg. Promenad i oktobersolen längs stranden upp mot fästningen. Som så ofta befinner jag mig i deckarmiljöer. Det är här kommissarie Leo Colbjörnsen står och blickar ut över havet och söderut mot Subbe fyr i Hans Vennersten och Jan Sigurds Sanningens pris (2011), djupt försjunken i tankar kring sitt fall. Verklighet och fiktion överlappar varandra, lager på lager. Kanske det ligger ett lik bakom stenen – men vi är ju inte ute på hundpromenad, så det borde ju inte vara vi som hittar det. Kan nog lugnt gå vidare utan att spana alltför långt in i buskarna eller titta alltför noga på vad som flyter i strandkanten. Men Colbjörnsen vet att hans mördare måste ha sprungit här längs strandpromenaden efter mordet. Solen värmer på ryggen, då och då en pust av tångdoft från havet, klipporna lyser röda.

CIMG3189

Det är något alldeles speciellt att läsa om platser där man befinner sig, där man befunnit sig, eller dit man ska åka. Fiktionen får liv på ett särskilt sätt, blir en del av det upplevda, av verkligheten, av livet och erfarenheten. Den fördjupar verklighetsupplevelsen med flera bottnar, ytterligare kunskap. Även på den plats man besöker för första gången har man bekanta som man varit där ”tillsammans” med tidigare, som man ätit en kanelbulle med på caféet vid torget, handlat mjölk på Seven Eleven vid stationen, promenerat genom stadsparken och upplevt dimman stiga på morgonen med. Erfarenheterna berikar läsningen, det är lätt att föreställa sig caféet, kvartersbutiken, parken och dimman eftersom man i verkliga livet upplevt sådant förut, om än på andra platser, i andra städer. Och när man verkligen befinner sig på den nya plats man läst om upplever man ofta nästan en känsla av déjà vu, som om man faktiskt varit där förut.

Läs mer

Share