detektivgestalter – Sida 2

CrimeGarden recenserar Leona: Utan mänskligt värde av Jenny Rogneby

19 oktober, 2017 av Kerstin

I kriminologen Jenny Rognebys tredje bok om polisen Leona Lindberg får vi nu dels följa fallet Leona utreder, som handlar om att någon stjäl organ från utsatta människor i Stockholm för olagliga transplantationer, ett fall som efterhand blir allt mer personligt för henne. Dels får vi följa hur Leona fortsätter att försöka bli rik på brottslig väg. Och efter att i de tidigare böckerna ha utnyttjat och tagit hjälp av så väl barn som kriminella har hon nu insett att det är enklast och säkrast att jobba själv för att uppnå det målet.

Jag får erkänna att jag inte var någon stor fan av Rognebys första bok om Leona, Leona: Tärningen är kastad (2014). Framförallt berodde det på att jag aldrig lyckades tycka om Leona där, det fanns helt enkelt ingenting som fick mig att leva mig in i hennes position, inget som fick mig att bry mig tillräckligt för att heja på henne och hoppas att det skulle gå bra för henne.

Läs mer

CrimeGarden recenserar Den första lagen av Stefan Christiernin

15 november, 201718 oktober, 2017 av Kerstin

I raden av bra deckardebutanter 2017 får man inte missa Stefan Christernin, som skrivit en intressant thriller som utspelar sig i Göteborg med omnejd.

Maria Wilkensen återvänder till Göteborg med sin åttaårige son Alex. Bakom sig lämnar hon USA och ett internationellt toppjobb där hon arbetat som projektledare för byggprojekt och liknande i konflikthärdar och krigszoner över hela världen. Med i bagaget finns så väl militärträning som en forskarkarriär.

Läs mer

CrimeGarden recenserar Tryggare kan ingen vara av Dag Öhrlund

17 oktober, 2017 av Kerstin

En av mina favoriter i den svenska deckarfloden förra året var Dag Öhrlunds Där inga ögon ser (som jag recenserade här). Uppföljaren är också bra, men inte riktigt lika bra.

I Tryggare kan ingen vara får polisen Evert Truut och hans kollegor Carolina Herrera och Måns Schmidt ta en paus från cold case-fallen när någon börjar skjuta mot ett av Stockholms dagis och hotar att göra det igen. Trut blir personligt engagerad då hans barnbarn går på det aktuella dagiset, och han tar tag i det hela med sin sedvanligt fascinerande bufflighet och fördomsfullhet.

Läs mer

CrimeGarden recenserar Jag följer dig av Dan Nilsson

9 oktober, 2017 av Kerstin

Dan Nilsson debuterade som deckarförfattare 2015 med Bevakaren (som jag recenserade här). Det var en stark debut, och inte minst var det kul att Nilsson introducerade en typ av detektivgestalt som vi inte tidigare hade sett på den svenska deckarscenen: den dedikerade privatspanaren i form av Niklas Lund, som på nätet går under just signaturen ”Bevakaren”.

Niklas Lund återser vi också som huvudperson i Jag följer dig. Nu sitter han i fängelse efter händelserna i förra boken och där får han besök av en annan privatspanare, Jeanette K, alias ”Spanjorskan”, som berättar att någon tagit över Niklas identitet på nätet och skriver inlägg i hans namn. När Niklas får permission reser han till uppväxtorten Eslöv, där han fortfarande har kvar sina avlidna föräldrars hus, och där han snabbt – genom sin digitala dubbelgångares försåt – blir indragen i ett mordfall.

Läs mer

CrimeGarden recenserar Gänget av Katarina Wennstam

4 oktober, 2017 av Kerstin

Katarina Wennstam har nu hunnit till sin elfte deckare och är väl etablerad som den kanske mest feministiska rösten på den svenska deckarscenen. I samband med bokmässan tilldelades hon också Fredrika Bremer-förbundets nyinstiftade Eva Moberg-pris som ges ”till en skribent som utmärkt sig särskilt inom jämställdhet och mänskliga rättigheter”. I Gänget fortsätter Wennstam att utforska mäns våld mot kvinnor och hur det egentligen ser ut med jämställdheten i dagens Sverige. Den här gången handlar det om sexuella övergrepp mot kvinnor som sker i festsammanhang och vilka konsekvenser dessa kan få för så väl offer som förövare.

Boken inleds med att en man begår självmord och några år senare mördas en av hans gamla vänner. Det gamla grabbgänget ser ut att reduceras snabbt och radikalt.

Läs mer

CrimeGarden recenserar Pappas pojke av Emelie Schepp

3 oktober, 2017 av Kerstin

Emelie Schepp har nu hunnit till fjärde delen i Norrköpingsserien om åklagaren Jana Berzelius och poliserna Henrik Levin och Mia Bolander, och vi är väl bekanta med hennes huvudpersoner vid det här laget. Denna gång försvinner en sexårig pojke från sitt hem samtidigt som hans mamma mördas. Pappan, som var och handlade när det hände, blir polisens främsta ingång till fallet, samtidigt som det verkar som att han döljer en hel del för dem. Parallellt försöker Danilo Peña som sitter häktad tvinga Jana att ta över hans åtal genom att via bulvaner ge sig på Janas åklagarkollega Per Åström som har hand om fallet. Och det allra mest besvärliga är naturligtvis som vanligt för Jana att hålla hemligheterna ur sitt förflutna gömda från omvärlden.

Bland Schepps huvudpersoner är det framförallt Jana och Mia som skiljer sig från mallen när det gäller poliser och detektivgestalter i svenska deckare.

Läs mer

CrimeGarden vårsolsladdar inför Paris

23 mars, 2017 av Kerstin

Idag började jag morgonen med en fotosession ute i trädgården för jag ta bilder till en PowerPoint-presentation som jag ska använda i Paris i början av nästa vecka. Då ska jag delta i ett Nordic Noir-symposium på Sorbonne-universitetet och tala om de nya “Salander-gestalterna” i svenska deckare, det vill säga de många kvinnliga deckargestalter som på olika sätt inspirerats av Salandergestalten, vad som är typiskt för dessa och vad det säger oss om Sverige idag. Här är en bild på några av de böcker och författare jag kommer att tala om:

Om Nordic Noir och Noir in the North på Island, Del 1

19 november, 2016 av Kerstin

De senaste dagarna har jag tillbringat i Reykjavik, där man dels hållit en deckarkonferens, “Noir in the North”, dels en deckarfestival, “Iceland Noir”. Konferensen inleddes med att den isländska deckarförfattaren Yrsa Sigurdardottir talade. Av det hon sa fastnade jag särskilt för hur hon talade om att fördelen med att skriva fristående deckare vara att man arbetade med ”disposable characters”, det vill säga att man hade friheten att göra precis vad som helst med sina gestalter, att man inte alls var lika begränsad som när man skrev serier och hela tiden var tvungen att tänka på att gestalterna skulle fungera i nästa bok också.

Yrsa Sigurdardottir konstaterade också att det de senaste åren funnits extremt få kvinnliga författare på de isländska 10-i-topp-listorna över vilka böcker som sålt bäst varje år. De enda böckerna skrivna av kvinnor som fanns med på listorna var faktiskt hennes egna deckare och någon enstaka kokbok. På det sättet skiljer sig den isländska bokmarknaden tydligen från den svenska där kvinnliga deckarförfattare – och även andra kvinnliga författare – i betydligt större utsträckning förekommer bland de tio vars nya titlar säljer i flest exemplar varje år.

Läs mer

CrimeGarden recenserar Prio ett av Emelie Schepp

17 juni, 2016 av Kerstin

För ungefär en månad sedan recenserade jag Emelie Schepps Prio ett för GotaMedia, men så vitt jag kan se har recensionen bara publicerats i papperstidningarna och finns inte på nätet, men här är den i alla fall:

“Emelie Schepp gjorde sig känd då hon gav ut debutdeckaren Märkta för livet på eget förlag och genom målmedvetenhet och hårt arbete lyckades sälja fler exemplar av sin bok än någon annan svensk egenutgivare tidigare gjort. Sedan dess har hon plockats upp av ett etablerat förlag, haft så väl nationella som internationella framgångar och dessutom rest land och rike runt och föreläst om sin väg in i deckarbranschen.

Prio ett är Schepps tredje bok om åklagaren Jana Berzelius och poliserna Mia Bolander och Henrik Levin i Norrköping. Saker händer som får Jana att känna sig allt mer pressad och än en gång tvingas hon ta steget utanför lagens gränser. Samtidigt utreder Mia och Henrik ett fall där någon torterat och stympat en kvinna och lämnat henne att förblöda. En av de första på plats är ambulanssjuksköterskan Philip Engström, som också är en av huvudpersonerna i Prio ett.

Läs mer

CrimeGarden recenserar Där inga ögon ser av Dag Öhrlund

15 juni, 2016 av Kerstin

Dag Öhrlund har gjort sig ett namn på den svenska deckarscenen genom böckerna om seriemördaren Christopher Silfverbielke som han skrivit tillsammans med Dan Buthler. Med Där inga ögon ser står han dock på egna ben, och det är minst lika bra.

I centrum för handlingen står kommissarie Ewert Truut, en gestalt som inledningsvis påminner en hel del om Leif GW Perssons Bäckström, men som snart visar sig vara något helt annat. Truut får i uppdrag att leda en ny cold case-grupp tillsammans med den unga vackra polisen Carolina Herrera och den likaledes unga Måns Smith, ett datageni som jobbar som civilanställd inom polisen. Trots att Truut är ökänt svår att samarbeta med klickar de tre, och Öhrlund har lyckats skapa en riktigt intressant trio som det är lätt att som läsare tycka om.

Läs mer