Arne Dahl (Jan Arnald) ny ledamot av Svenska Deckarakademin

Vid Svenska Deckarakademins höstmöte i Eskilstuna den gångna helgen utsåg vi inte bara årets deckarpristagare, vi valde också in en ny ledamot i akademin, Arne Dahl, eller Jan Arnald som han egentligen heter. Som Arne Dahl har han varit ett välbekant namn i deckarkretsar ända sedan den uppmärksammade deckardebuten med Misterioso (1999), den första boken i A-gruppenserien.

Detta är är ett gammalt nummer av deckartidskriften Clues, där jag skrev en artikel om Arne Dahls Viskleken (2011) och man valde att porträttera författaren på omslaget.

A-gruppen-serien, en ganska traditionell svensk polisromanserie i Sjöwall och Wahlöös och Henning Mankells efterföljd. Den inkluderar elva böcker som skildrar en grupp poliser i Stockholm som löser brott med internationella inslag. Här är det hela polisteamet som är i fokus, med gestalter som bland andra Paul Hjelm, Kerstin Holm och Jorge Chavez, och flera delar i A-gruppenserien har även förvandlats till TV-serier, då med titeln Arne Dahl.

Läs mer

Share

CrimeGarden recenserar: Den hänsynslösa jakten på Lilla Syster av Tord Hubert

Tord Hubert tillhörde de väletablerade namnen på den svenska deckarscenen under 1970-talet. I höstas återvände han plötsligt, efter många års bortavaro, med Den hänsynslösa jakten på Lilla Syster  en thriller som pendlar mellan Skåne, Indien, Frankrike och Tyskland. Det rör sig dock inte om storpolitiska förväxlingar, utan om individuella konflikter och öden.

CIMG3509

Frilansjournalisten och fotografen Peter Raus – som för övrigt var huvudperson även i Huberts förra deckare Den omänskliga faktorn (1982) – har lagt det äventyrliga livet bakom sig och ägnar sig nu huvudsakligen åt att odla och fotografera exotiska blommor. En dag blir han överfallen i sitt hem av två män som söker en icke namngiven kvinna. Samma dag hittas en man död i närheten och Raus får oväntat besök av Anna Bergmark, en läkare han haft ett passionerat förhållande med men inte sett på väldigt länge. Det visar sig att den kvinna männen velat få tag på är Annas syster och snart inleds en jakt som leder från det ena landet till det andra. Kriminella gäng, porrfilmsproducenter, poliser, hippies och släktingar – vem kan Raus och Anna egentligen lita på?

Läs mer

Share

Svårigheten att gestalta den Andre

Tillbringar tid i Hongkong och funderar över hur mycket det skiljer sig från Sverige. Hur vore det att skriva en deckare som utspelar sig här?

CIMG3451

De senaste åren har allt fler svenska deckarförfattare skrivit romaner som utspelar sig utanför Sverige, i olika delar av världen. Oftast väljer de då att ha en svensk detektivgestalt i huvudrollen, ett smart grepp för att på ett trovärdigt sätt ändå kunna skildra de främmande miljöerna tack vare att man kan göra det just från (den ibland mer, ibland mindre) initierade besökarens perspektiv. Det är så exempelvis Henning Mankell, Henrik Tord, Karin Alfredsson och många andra huvudsakligen arbetar. Att skildra den främmande världen och kulturen inifrån, med hjälp av en infödd huvudperson, på ett trovärdigt sätt är alltid mycket svårare. Kanske kan man övertyga en svensk publik, men idag när så många av de svenska deckarna översätts och når läsare över hela världen är det inte lika enkelt.

Läs mer

Share

Ny artikel om Arne Dahl

Det finns inte särskilt många renodlade deckartidskrifter, och bland de akademiska tidskrifterna finns det faktiskt bara en, den välrenommerade amerikanska Clues: A Journal of Detection.

10478948_10152191606476957_5341178940601915381_n[1]

Det senaste numret av Clues som finns ute nu är ett specialnummer på temat “The Global Crime Scene”, och där har jag med en artikel. Min artikel heter “Beyond National Allegory: Europeanization in Arne Dahl’s Viskleken” och handlar om hur Dahl tar den svenska deckaren ut i Europa och försöker gestalta ett polisteam som är just europeiskt snarare än nationellt förankrat. Tyvärr är jag osäker på om man kan komma åt artikeln gratis på nätet om man inte går in via ett bibliotek som prenumererar på tidskriften. Länken ovan går till Clues officiella sajt där man kan ladda ner enskilda artiklar mot betalning eller skaffa sig en prenumeration på tidskriften, elektroniskt eller i pappersform. Global Crime Scene-numret innehåller också artiklar om bland andra Stieg Larsson och Agatha Christie.

Share

Deckarförfattare med invandrarbakgrund?

Häromdagen fick jag en förfrågan från Anne Grydehøj, deckarforskare vid University of Kent i England. Hon skulle skriva en artikel om deckarförfattare med invandrarbakgrund och undrade om jag kände till några sådana i den svenska eller övriga nordiska deckarfloran. Det pinsamma var att jag faktiskt inte kunde komma på något enda namn bland de etablerade deckarförfattarna… Det är klart att exempelvis Theodor Kallifatides har skrivit ett par böcker som kan betraktas som deckare, men bland de mer renodlade deckarförfattarna var det svårare.

Förstoringsglas_med_blod

Jag är säker på att det måste finnas exempel, men min okunskap bekräftade Annes tes att de var få i de nordiska länderna, medan man i exempelvis Frankrike hade gott om deckarförfattare med annan bakgrund än den helfranska. Däremot har vi en hel del svenska författare med vad man skulle kunna kalla ”utvandrarbakgrund”, svenska deckarförfattare som bor utomlands, på heltid eller periodvis, som Henning Mankell, Liza Marklund och Kjell Eriksson, bara för att nämna några.

Men migration, etnicitet, nationell identitet och transnationell brottslighet har varit – och är – viktiga teman i svenska (och nordiska) deckare, inte minst under de senaste tjugofem åren. Och när det gäller de svenska detektivgestalterna har de idag en allt mer mångfacetterad bakgrund. Det senare gäller hos de flesta författare, från Arne Dahls Jorge Chavez och Arto Söderstedt, till Camilla Läckbergs Paula Morales.

Läs mer

Share

Drömmen om Texas

På Stockholmsresan i helgen hade jag Kristina Ohlssons nya deckare, Lotus Blues, med mig. Boken är första delen i en ny kortserie av Ohlsson, en serie som till stor del ska utspela sig i Texas. Det har blivit allt vanligare på senare år att svenska deckarförfattare överger inte bara Stockholm utan även övriga Sverige till förmån för internationella miljöer.

CIMG3098

Särskilt gäller detta de författare som är mer samhällskritiskt intresserade och som skildrar en modern trans-nationell brottslighet. Arne Dahls nyligen avslutade Opcop-serie är ju ett närmast emblematiskt exempel, men några av de senaste jag läst är Tove Alsterdals Låt mig ta din hand (Sydamerika), Henrik Berggrens Det röda arvet (Norge, Spanien och Irland) och Kjell Erikssons Smärta (Brasilien). De nämnda böckerna har fortfarande en stark svensk koppling och man känner igen en ”svensk deckarstil” även då miljöerna är nya. Detta gäller faktiskt de flesta av de författare som förlägger sina handlingsförlopp utomlands – något som jag tror är taktiskt för att locka en stor publik, inte minst med tanke på den status som Nordic Noir och Scandicrime idag har internationellt.

Det finns dock också författare som helt släpper de svenska kopplingarna, både intrig- och stilmässigt. Ett bra exempel

Läs mer

Share