När jag träffade Ulf Durling på Svenska deckarfestivalen i Sundsvall passade jag även på att införskaffa ett exemplar av hans debutroman från 1971, Gammal ost (nyutgåva i pocket), en bok som jag sedan roade mig med att läsa under hemresan. Ulf brukar säga att han är mest förtjust i deckare med riktigt kluriga gåtor snarare än alltför mycket blod och våld. Och det stämmer även in på debutromanen där det mesta ”blodet” visar sig vara rödvin, och kniven framför allt används till att karva ost med.
Handlingen kretsar kring ett dödsfall på ett pensionat i en svensk småstad. En man har hittats död på sitt rum, ett rum som på klassiskt manér är låst inifrån. Hur har det hela gått till? Kanske har det omöjliga brottet begåtts?
