rasism – Sida 2 – CrimeGarden

CrimeGarden recenserar Sort død av danska Lotte Petri

6 januari, 2015 av Kerstin

Ännu har inte 2015 års deckare börjat droppa in i min brevlåda, så några ytterligare recensioner av böcker från 2014 hinns med innan det är dags att påbörja det nya året på allvar. En av mina nya deckarbekantskaper från 2014 är danska Lotte Petri, vars Sort død kom ut på danska i mars. Det är Petris tredje deckare. För den första, Den 5. plage (2009) nominerades hon till Danske Banks Debutantpris. Det är en intressant och välskrivande författare vi har att göra med, men tyvärr finns inga av hennes deckare översatta till svenska ännu.

I Sort død har ett antal läkare inom olika områden som gått utbildningen tillsammans en återträff på ett forskningsinstitut beläget i anslutning till Rigshospitalet i Köpenhamn. Efter festen hittas en av deltagarna mördad i källaren, där mörka och ensliga kulvertar förbinder institutet och sjukhuset. Mordmetoden är smart uttänkt och jag har åtminstone inte stött på den tidigare. Senare hittas en hemlös man mördad under mystiska omständigheter, omständigheter som visar sig identiska med ett mord som skett samtidigt utanför Moskva. De döda männen är dessutom båda smittade med ett modifierat pestvirus, och snart inträffar ytterligare dödsfall.

Läs mer

CrimeGarden recenserar: Ondskans spår av Mats Ahlstedt

19 december, 2014 av Kerstin

Mats Ahlstedt tillhör de svenska deckarförfattare som varit med ett tag och skriver habila deckare, men som ändå inte fått den där stora uppmärksamheten och de höga placeringarna på bestsellerlistorna. Han inledde deckarkarriären 2005 med Dödsängeln, och har till dags dato skrivit åtta romaner i Göteborgsmiljö med poliserna Fatima Wallinder, Sören Högström och deras kollegor i centrum. De senaste tre – som också brukar beskrivas som en trilogi – har dessutom i huvudrollen inkluderat fängelseprästen Johannes Brobeck, den numera pensionerade ”deckarprästen”.

I Ondskans spår har Brobeck skaffat sig en hundpromenadsbekant. Hon ber honom undersöka vad som hände hennes dotter som försvann för tolv år sedan och som aldrig hittats. Snart känner Brobeck sig hotad, kvinnan försvinner och alla han talar med verkar rädda. Och överallt dyker serber ur den göteborgska ”juggemaffian” upp. Samtidigt rymmer Högströms äldre dotter, som bor med hans ex-fru, hemifrån och Wallinders sambo visar sig plötsligt ha en tvillingbror som är en efterlyst serbisk krigsförbrytare.

Läs mer

Svårigheten att gestalta den Andre

12 december, 20149 december, 2014 av Kerstin

Tillbringar tid i Hongkong och funderar över hur mycket det skiljer sig från Sverige. Hur vore det att skriva en deckare som utspelar sig här?

De senaste åren har allt fler svenska deckarförfattare skrivit romaner som utspelar sig utanför Sverige, i olika delar av världen. Oftast väljer de då att ha en svensk detektivgestalt i huvudrollen, ett smart grepp för att på ett trovärdigt sätt ändå kunna skildra de främmande miljöerna tack vare att man kan göra det just från (den ibland mer, ibland mindre) initierade besökarens perspektiv. Det är så exempelvis Henning Mankell, Henrik Tord, Karin Alfredsson och många andra huvudsakligen arbetar. Att skildra den främmande världen och kulturen inifrån, med hjälp av en infödd huvudperson, på ett trovärdigt sätt är alltid mycket svårare. Kanske kan man övertyga en svensk publik, men idag när så många av de svenska deckarna översätts och når läsare över hela världen är det inte lika enkelt.

Läs mer

Deckarförfattare med invandrarbakgrund?

26 september, 201426 september, 2014 av Kerstin

Häromdagen fick jag en förfrågan från Anne Grydehøj, deckarforskare vid University of Kent i England. Hon skulle skriva en artikel om deckarförfattare med invandrarbakgrund och undrade om jag kände till några sådana i den svenska eller övriga nordiska deckarfloran. Det pinsamma var att jag faktiskt inte kunde komma på något enda namn bland de etablerade deckarförfattarna… Det är klart att exempelvis Theodor Kallifatides har skrivit ett par böcker som kan betraktas som deckare, men bland de mer renodlade deckarförfattarna var det svårare.

Jag är säker på att det måste finnas exempel, men min okunskap bekräftade Annes tes att de var få i de nordiska länderna, medan man i exempelvis Frankrike hade gott om deckarförfattare med annan bakgrund än den helfranska. Däremot har vi en hel del svenska författare med vad man skulle kunna kalla ”utvandrarbakgrund”, svenska deckarförfattare som bor utomlands, på heltid eller periodvis, som Henning Mankell, Liza Marklund och Kjell Eriksson, bara för att nämna några.

Men migration, etnicitet, nationell identitet och transnationell brottslighet har varit – och är – viktiga teman i svenska (och nordiska) deckare, inte minst under de senaste tjugofem åren. Och när det gäller de svenska detektivgestalterna har de idag en allt mer mångfacetterad bakgrund. Det senare gäller hos de flesta författare, från Arne Dahls Jorge Chavez och Arto Söderstedt, till Camilla Läckbergs Paula Morales.

Läs mer