DIN GUIDE I DECKARDJUNGELN
”Selma Lagerlöf visste vad hon gjorde när hon skrev Nils Holgersson. Att läsa Deckarnas svenska landskap är som att göra om den underbara resan från Skåne till Lappland i modern tappning, och samtidigt bjudas på en bra bibliografisk överblick av svensk kriminallitteratur.”
Citatet är hämtat ur Fredrik Persson-Lahusens fina krönika i Sydsvenskan, den var en glad och läsvärd överraskning till frukosten i morse. Hela krönikan kan ni läsa här.
Flickan framför muren är andra delen i Kristina Appelqvists nya Skövde-serie med litteraturvetaren Helena Waller i detektivrollen, men för den som gillade Appelqvists första serie finns det inget att oroa sig för – miljöerna är precis desamma och det är bara huvudpersonerna som bytts ut. Då min egen bakgrund är inom litteraturvetenskapen har jag ofta funderat på hur mycket de litteraturvetenskapliga arbetsmetoderna – där man samlar en massa ledtrådar från olika håll för att så småningom dra slutsatser om större sammanhang och se större linjer – påminner mycket om detektivens. Därför är det särskilt kul att läsa deckare med litteraturvetare i detektivrollen, något som är relativt ovanligt.
Den tillförordnade universitetsrektorn får hotbrev och i samband med en promoveringshögtid mördas en av Helena Wallers kollegor. Konsertpianister, universitetsmedarbetare och tillresta hedersdoktorer och forskare visar sig alla ha rötter i DDR, och snart står det klart att det är i det förflutna som nycklarna till handlingens gåtor döljs.
Det var väldigt trevligt i Kristianstad i går kväll och många hade sökt sig till Lilla salen i Kulturkvarteret där jag föreläste om svenska deckare. Det var särskilt roligt också att deckarförfattaren Cherstin Juhlin och några av mina vänner från Kristianstad och Hässleholm dök upp. Insåg även att jag borde läsa på bättre om diskussionerna kring Bo Baldersson och vem som låg bakom pseudonymen. Det är ett ämne som uppenbarligen fortfarande engagerar många.
Bättre sent än aldrig brukar det ju heta, och kanske kan det vara läge att passa på att se sista avsnittet av SVT:s Deckarna som visades förra veckan idag istället (på SVT Play) om man inte redan sett det – så slipper man sakna serien alltför mycket nu när det är onsdag och det inte sänds något nytt avsnitt. Jag har haft en massa annat som kommit emellan, men här är tillslut en recension av programmet där Katarina Wennstam hade huvudrollen. I centrum stod frågan om varför hon ständigt sätter frågor som rör våld mot kvinnor i fokus. Och – precis som i de tidigare avsnitten – visar det sig att motivationen står att finna redan i författarens barndom.
Katarina Wennstam har en bakgrund som journalist och debuterade som deckarförfattare efter att först har skrivit fackböcker om våldsbrott riktade mot kvinnor, ett ämne som hon som journalist också bevakat under många år. Detta har sedan förblivit ett centralt tema genom författarskapet och det finns ingen tvekan om att Wennstam är den mest feministiska rösten i den svenska deckarfloran. Från Smuts (2007) till Skuggorna (2014) har hon skrivit sex spännande deckare som samtidigt berättar om de patriarkala strukturer som råder i Sverige idag, om kvinnohat och om den utsatta situation så många kvinnor befinner sig i.
Efter den sedvanligt långa introduktionen inleds det hela denna gång med fyndet av ett mordoffer från dagens huvudperson Christoffer Carlssons Den fallande detektiven (2014), ett offer som påminner mycket om författaren själv. Men vad kan det egentligen betyda att offret är så likt författaren?
Även denna gång är det uppenbart hur bekväma författarna blivit med varandra, och avsnittet präglas av en familjär och lättsam stämning. Carlsson har bjudit in kriminologen Jerzy Sarnecki som får agera lekledare och håller i ett slags skattjakt där författarna delas in i lag och får ge sig ut i Åmotsfors. Anna Jansson visar en extrem tävlingsinstinkt medan Denise Rudberg passar på att vila upp sin röst istället för att delta.
Gårdagskvällens avsnitt av Deckarna, där Denise Rudberg var huvudperson, visade att programformen nu satt sig och det var det mest helgjutna avsnittet hittills. Nu fanns det en trygghet i programformen, och framförallt var det tydligt att författarkollegorna blivit betydligt mer hemtama i sina utredarroller. Dessutom var fördelningen av utrymmet mellan de olika författarna mycket jämnare denna gång och alla hade lika mycket att tillföra.
Denise Rudberg började som chick lit författare, men slog 2010 om till att skriva deckare. Sedan debuten med Ett litet snedsprång har hon etablerat sig på den svenska deckarscenen med fyra titlar i serien om åklagarsekreterare Marianne Jidhoff och poliserna Torsten Ehn och Augustin Madrid som utreder brott i Stockholms överklassmiljöer. Den senaste recenserades här på sidan i höstas.
Frågan som många ställde sig inför Denise Rudbergs avsnitt av Deckarna var vad som egentligen döljer sig bakom hennes eleganta fasad, och Rudberg gjorde nog knappast någon besviken.
Längtar du efter sol och värme? I Borås Tidning recenserar jag En mörkare himmel, första delen i Mari Jungstedt och Ruben Eliassens planerade deckarserie som utspelar sig bland skandinaverna på Kanarieöarna, långt ifrån kall svensk vinter. Recensionen hittar du här.
Gårdagens avsnitt av SVT:s Deckarna var lite mer trögstartat än det som inledde serien förra veckan. Dels kändes introt där de medverkande deckarförfattarna presenterades onödigt och väldigt långt när man redan stiftat bekantskap med författarna i första avsnittet. Dels tog det ett bra tag den här gången innan det faktiskt blev riktigt engagerande och man kom huvudpersonen inpå livet. Anders Roslund och Börge Hellström – som var förra veckans huvudpersoner – visade sig dock vara en stor tillgång som utredare tack vare sina kvaliteter som välformulerade muntliga berättare, även när det inte var deras egna berättelser som stod i centrum, medan Christoffer Carlsson och Denise Rudberg den här gången hamnade lite mer i skymundan.
Gårdagens avsnitt handlade om Anna Jansson, en av de absolut mest produktiva svenska författarna under 2000-talet och en av de mest välkända och älskade bland våra deckarförfattare. Mest känd är Jansson för sin Gotlandsserie med polisen Maria Wern i huvudrollen, men hon har även skrivit en serie barn- och ungdomsdeckare och ett antal böcker i andra genrer. När man träffar Anna Jansson ger hon ett väldigt trevligt och professionellt intryck, och hon framstår som en trygg person med stor integritet. Frågan för mig när jag satte mig framför Tv:n i går kväll var om man skulle få några insikter i vad som fanns bakom den extremt effektiva ytan.
Gårdagens svenska deckarhändelse var utan tvekan SVT:s nya serie Deckarna, trots att programmet krockade med Morden i Midsomer. Efter att utifrån förhandsreklamen inte riktigt ha förstått konceptet, tycker jag efter att ha sett första avsnittet av Deckarna att man har hittat ett bra format som fungerar, även om några av författarna i första avsnittet verkade aningen osäkra på vad som egentligen förväntades av dem.
I princip gick programmet ut på att deckarförfattarna gemensamt skulle ta reda på vilken orsaken var till att en av kollegorna – i det här fallet rörde det sig om ett författarpar – tog livet av människor i fiktionens form. Det hela inleddes med att man upptäckte ett lik – lite oklart om det rörde sig om en sminkad skådespelare eller en docka – som tagits av daga i en bok författad av dagens huvudpersoner på ett för författarskapet typiskt vis. Övriga författare fick därpå en ”utredningsmapp” med information om författarna och författarskapet, Krister Henriksson gick runt och påminde om en Wallander-gestalt och tittade in och ut ur fönster samtidigt som han fungerade som berättare – ibland synlig, ibland som voice over – och så inleddes förhören med dagens huvudpersoner.
2015 års första deckardebutant är Anna Ihrén, som har åstadkommit en ganska klassisk polisroman som utspelar sig på Smögen på Västkusten. I centrum står den tjänstledige Göteborgspolisen Dennis Wilhelmson – som hyrt in sig i en gammal fiskebåt i sin ungdoms sommarparadis Smögen, för att komma över att hans sambo lämnat honom – och polisaspiranten Sandra Haraldsson som tjänstgör hos den lokala polisen och där gör allt för att visa framfötterna.
När Dennis barndomsvän försvinner och en av vännens kollegor hittas mördad i hamnbassängen, får Dennis dock avbryta sin tjänstledighet och ersätta Smögens polischef som plötsligt tvingats ta föräldraledigt. Tillsammans med Sandra ger han sig i kast med att lösa de två fallen där barndomsvänner och bekanta dyker upp överallt.
