CrimeGarden recenserar Smugglaren av Tony Johansson

Ända sedan Henning Mankell på allvar satte Skåne på deckarkartan i början av 1990-talet, har det mordiska intresset för Sveriges sydligaste delar ökat. När jag varit på bibliotek och föreläst om just skånska deckare har jag haft närmare ett 90-tal författarnamn på mina listor, alla dock inte aktiva idag. Ett av de senaste årens nya intressanta namn är Tony Johansson, som nu i år kommit med sin andra polisroman i Landskrona-miljö, Smugglaren.

En man hittas död på stranden i Borstahusen. Landskronas polischef My Englund och hennes kollegor tar tag i fallet, samtidigt som de letar efter en försvunnen narkotikalangare. Även journalisten Erik Larsson som arbetar på Sydsvenskan i Malmö, och som samtidigt skriver en bok om flyktingkrisen, blir satt att bevaka fallet med den döde i Borstahusen. My brottas dessutom med personliga problem som alltmer urartar, och Erik kämpar med att kombinera journalistjobbet med att göra research för det egna bokskrivandet.

Läs mer

Share

CrimeGarden recenserar Judasvaggan av Caroline Engvall

Efter fjolårets starka deckardebut med Ärren vi bär kommer journalisten Caroline Engvall nu med uppföljaren. Med Judasvaggan etablerar sig Engvall på allvar som ett namn att räkna med bland dagens svenska polisthrillerförfattare.

I Judasvaggan återser vi Engvalls trasiga huvudpersoner från förra boken, den kaxiga journalisten Lovisa Ling och den erfarna polisen Ulrika Stenhammar. När två barn hittas torterade och mördade i Stockholm ger de sig, var och en från sitt håll, in i utredningen. De undersöker båda ett pedofilnätverk med hjälp av sina respektive IT-experter. Samtidigt som de två huvudpersonerna dras till varandra på ett personligt plan håller fallet, på grund av sekretess och yrkesetik, dem isär genom i princip hela boken. Och precis som i förra boken visar sig ondskan finnas närmare än någon kan ana.

Läs mer

Share

CrimeGarden recenserar Blodlokan av Louise Boije af Gennäs

Ofta blir det inte så bra när etablerade mainstreamförfattare bestämmer sig för att ge sig in i deckargenren. De missar gärna den lilla detaljen att en deckare ska vara spännande och ha ett tydligt driv i berättandet. Och de brukar dessutom krångla till språket alltför mycket, så att det tar fokus från handlingsförloppet. Louise Boije af Gennäs gör dock inga av dessa misstag, utan hennes debutdeckare utgör en riktigt bra start på det svenska deckaråret.

Den ensamma Sara är efter att ha gjort lumpen och tagit sin universitetsexamen i statsvetenskap redo att börja livet på riktigt, men allting tar tvärstopp när hon råkar ut för ett överfall och hennes pappa dör i en mystisk brand. När det värsta har lagt sig lämnar hon till sist ändå uppväxtens Örebro och flyttar till Stockholm. Men där blir inget riktigt som hon tänkt sig. Caféjobbet i förorten har långa arbetsdagar och boendet hon lyckats ordna visar sig vara en mardröm. Men en dag dyker en vacker kvinna upp på caféet, och plötsligt jobbar Sara på en fin PR-firma och har en bästa vän hon delar lägenhet med på Östermalm. Samtidigt börjar allt konstigare saker att inträffa. Håller Sara på att bli galen eller är det någon som är ute efter henne?

Läs mer

Share

CrimeGarden recenserar Se till mig som liten är av Dag Öhrlund

Dag Öhrlund har rört sig på den svenska deckarscenen ett bra tag vid det här laget. Ändå är det nog inte alla som alla hittat hans Ewert Truut-serie, som nu hunnit in på tredje eller fjärde vändan, lite beroende på hur man räknar. Och med Se till mig som liten är känns det som författaren hittat fram till ett fungerande koncept för serien.

Det är sommar i Stockholm och Ewert och hans kollega Carolina Herrera blir utkallade för att ta hand om en ung tjej som sitter på en parkbänk och viftar med en pistol. Hon har blivit allvarligt misshandlad och placeras på psyket, men försvinner snart därifrån. I samma veva hittar Ewert sin japanske massör knivmördad i hemmet. Oväntat dyker det upp ett samband mellan de två aparta fallen, och det hela visar sig så småningom handla om en ovanligt obehaglig form av brottslighet.

Läs mer

Share

CrimeGarden recenserar Ta min hand av Lisa Bjurwald

Bjurwalds specialpolis Rebecka Born är nu avstängd från jobbet efter händelserna i debutdeckaren Tills bara aska återstår från förra året (som jag recenserade här). Att vara ledig är dock inte Borns starka sida och när hon får ett tips gällande försvunna flyktingbarn kan hon inte låta bli att ta reda på mer.

I avsaknad av kollegor tar Born denna gång hjälp av journalisten Maria Ekman, som vi stötte på redan i förra boken. Och snart är de ett omfattande pedofilnätverk på spåren. Parallellt med Borns utredning får vi glimtar ur så väl pedofilernas som deras offers liv, och det är plågsam läsning.

Läs mer

Share

CrimeGarden recenserar Marias tårar av Olle Lönnaeus

Jens Lapidus började för några år sedan skriva en helt ny typ av underhållande och samhällsorienterade svenska deckare som utspelar sig i Stockholms undre värld. I hans efterföljd har vi sedan inte minst sett många berättelser med gränsöverskridande poliser i centrum. Några som särskilt utmärkt sig med komplexa polisthrillers i Stockholmsmiljö är Anders de la Motte, vars UltiMatum förra året utsågs till årets bästa svenska deckare av Svenska deckarakademin, och Anna Karolina, som skrivit två utmärkta böcker de senaste åren.

CIMG4767

Malmömiljöer har däremot varit mer sällsynta i den här typen av böcker, men med sina två senaste polisthrillers har Olle Lönnaeus positionerat sig som en av samtidslitteraturens främsta Malmöskildrare. Jonny Liljas skuld från 2014 var en djupdykning så väl i det mänskliga psyket som i Malmös gatumiljöer och i det hårdkokta, noir-inspirerade deckararvet. Och med den nyutkomna Marias tårar visar Lönnaeus att han hör hemma i elitskiktet bland de svenska deckarförfattarna, trots att han inte alls fått samma uppmärksamhet som många betydligt svagare författare.

Läs mer

Share

CrimeGarden recenserar Orten av Joakim Zander

En av årets starkaste svenska deckare är Joakim Zanders Orten, en thriller som förenar spänning, tempo och aktuella frågor med gestalter man som läsare verkligen bryr sig om.

Zander

Zander debuterade 2014 med Simmaren, och i den nya boken får vi återigen träffa juristen Klara Walldéen. Denna gång arbetar hon i London med ett forskningsuppdrag som gäller att undersöka möjligheten att privatisera delar av polismakten inom EU. Klara är trasig efter händelserna i Simmaren, och det enda som hjälper är vin, lite för mycket vin. När hon nu först blir av med sin dator och sedan upplever något traumatiskt blir hennes verklighetsförankring lite naggad i kanterna. Något pågår som rör hennes forskningsrapport och spåren leder henne tillbaka till Stockholm.

Läs mer

Share

CrimeGarden recenserar Det som inte dödar oss av David Lagercrantz

Nu har jag äntligen hunnit läsa den också. Den fjärde Millenniumboken. David Lagercrantz uppföljare till Stieg Larssons Millenniumtrilogi. Och först ska det fastslås: Den här är en bra deckare. Sen är det omöjligt att läsa och bedöma Det som inte dödar oss helt på egna meriter, utan att jämföra med Larssons böcker, och det ger naturligtvis upphov till en massa kritik som annars till stora delar aldrig hade varit aktuell.

CIMG4514

Vi har alla läst Larssons trilogi och har våra uppfattningar om den och dess gestalter. Vad än Lagercrantz skulle ha åstadkommit hade det brutit mot en del av dessa uppfattningar, han hade aldrig kunnat åstadkomma en bok som på alla plan ”kändes” som om Larsson skrivit den. Och det är naturligtvis inte heller poängen med att skriva en uppföljare i det här fallet. Det är inte som när en serie olika författare som i tur och ordning dolde sig bakom pseudonymen Carolyn Keene skrev Kitty-böckerna. Då var poängen att det skulle uppfattas som om samma skribent låg bakom alla böcker i serien. Det är det inte i fallet med Millenniumböckerna.

Läs mer

Share

Crime Garden recenserar Bombmakaren hans kvinna av Leif GW Persson

Jag brukar  inte återpublicera mina recensioner som redan publicerats på andra ställen här, men samtidigt är det tråkigt när de inte är tillgängliga. Den här recensionen skrev jag för Gota Media och den publicerades bland annat i Barometern och Blekinge Läns Tidning (BLT) i samband med recensionsdagen 31 juli, men är tyvärr inte tillgänglig för alla på deras websidor.

CIMG4491

”Terrorismen har blivit ett av 2000-talets största internationella problem och en oändlig källa till rädslor, fördomar och mytbildning. I spåren av Anders Behring Breiviks attentat i Norge 2011 har hotet också kommit närmare och terroristdåd har alltmer kommit att framstå som en reell möjlighet även i Sverige.

Detta är något som också de svenska deckarförfattarna tagit fasta på. Senast ut i raden är Leif GW Persson.

Läs mer

Share

CrimeGarden recenserar På ditt samvete av Jenny Åkervall

Jenny Åkervall debuterade 2013 med den politiska thrillern Jag tjänar inte, och nu kommer uppföljaren. Även denna gång är det psykiatern Anna Sager och journalisten Emre Oktan som står i fokus, och vi rör oss huvudsakligen i Stockholm.

CIMG4428

De svenska abortmotståndarna blir alltmer framträdande och tar till allt våldsammare metoder. En ung och vilsen kvinna dras allt längre in i de radikalare kretsarna. Samtidigt positionerar sig Kristdemokraternas nya partiledare tydligt som abortmotståndare, och hennes konservativa syn på familjen får hennes och partiets popularitet att växa. Emre vikarierar som redaktör för tidningen Politiken och förbereder ett specialnummer om abortmotståndarna och partiledaren, och ju mer han gräver desto mer skit hittar han. Anna arbetar med personutredningar på en rättspsykiatrisk klinik. Den man hon får i uppdrag att bedöma övertygar alla om att han är normal och trevlig, men samtidigt är det något som får Anna att vara tveksam till kollegornas uppfattningar.

På ditt samvete är tematiskt framförallt en skildring av nymoralismen och det nya abortmotståndet.

Läs mer

Share