Ofta blir det inte så bra när etablerade mainstreamförfattare bestämmer sig för att ge sig in i deckargenren. De missar gärna den lilla detaljen att en deckare ska vara spännande och ha ett tydligt driv i berättandet. Och de brukar dessutom krångla till språket alltför mycket, så att det tar fokus från handlingsförloppet. Louise Boije af Gennäs gör dock inga av dessa misstag, utan hennes debutdeckare utgör en riktigt bra start på det svenska deckaråret.
Den ensamma Sara är efter att ha gjort lumpen och tagit sin universitetsexamen i statsvetenskap redo att börja livet på riktigt, men allting tar tvärstopp när hon råkar ut för ett överfall och hennes pappa dör i en mystisk brand. När det värsta har lagt sig lämnar hon till sist ändå uppväxtens Örebro och flyttar till Stockholm. Men där blir inget riktigt som hon tänkt sig. Caféjobbet i förorten har långa arbetsdagar och boendet hon lyckats ordna visar sig vara en mardröm. Men en dag dyker en vacker kvinna upp på caféet, och plötsligt jobbar Sara på en fin PR-firma och har en bästa vän hon delar lägenhet med på Östermalm. Samtidigt börjar allt konstigare saker att inträffa. Håller Sara på att bli galen eller är det någon som är ute efter henne?
