Så många svenska deckarförfattare har under de senaste decennierna använt andra världskriget som bakgrund till deckarintriger. Ofta har ett av berättelsens handlingsplan utspelat sig under kriget, medan den huvudsakliga historien utspelat sig i nutid. Renodlade historiska deckare har däremot varit relativt ovanliga, även om de senaste åren bjudit på åtminstone några sådana exempel – av bland andra Anna Lihammer, Lennart Brohed och J.G.N. Bergfors.
Lars Anderssons debutdeckare är dock renodlat historisk och utspelar sig i Karlstad med omnejd under de sista krigsåren, 1944–45. En polis från Stockholm, Leonard Ringer, skickas till Värmland för att utreda mordet på en ung kvinna, men finner snart att inget är så enkelt som det först verkar, och utredandet går trögt. Andersson skapar en bred och komplex bild av ett krigspräglat landsortssverige som är fyllt av norska och baltiska flyktingar och där relationen till Norge står i fokus. Romanens Sverigebild frammanas till stor del med hjälp av huvudpersonens tidningsläsning, där allt från annonsering till lokal- och världsnyheter omtalas.
De våra handlar dock mer om att skildra en småstadsmiljö under krigsåren än om att skildra ett spännande mordfall, och även om boken kan klassificeras som deckare rör det sig ändå framförallt om en historisk roman. Som deckare får De våra en alltför tung slagsida åt det didaktiska hållet genom den enorma mängd historiska fakta som presenteras, utan att dessa direkt tillför någonting till själva berättelsen. På samma sätt drar det alltför ”litterära” och omständliga språket ner tempot och tar fokus från handlingen. Det hindrar dock inte att De våra är en bra roman, och jag fastnar inte minst för skildringen av huvudpersonens upplevelse av rasismen, i bokens nu och under barndomen.
Lars Andersson är en fantastisk författare med ett väldigt fint språk, men just det bidrar faktiskt samtidigt till att göra honom till en sämre deckarförfattare. Så läs gärna De våra för tidsskildringen och språket, men förväntar du dig en spännande deckare kommer du att bli besviken.