Jonas Moström, som framförallt gjort sig känd som Sundsvalls skildrare inom deckargenren, påbörjade förra året en ny serie där första delen, Himlen är alltid högre, utspelade sig i och kring Stockholm och Uppsala. Med Dominodöden knyter han ihop de två serierna och återigen är det Sundsvall som är spelplanen för Moströms mördare.
Den nya seriens huvudperson, psykiatrikern Nathalie Svensson, och hennes kollegor i den nationella gärningsmannaprofilgruppen skickas till Sundsvall där en läkare hittats mördad och ytterligare en försvunnit. De två incidenterna förbinds av att de två männen försvunnit från samma sjukhuskulvert och av att dominobrickor hittats i båda fallen.
I Sundsvall träffar Natalie polisen Johan Axberg, huvudperson i Moströms första serie, som nu har hand om fallet med läkarna. Fallet är också extra personligt för både Nathalie och Johan då den försvunne läkaren är Johans bäste vän Erik Jensen (som vi också känner sen tidigare från Moströms Sundsvallsserie) och då Nathalies syster, som är bosatt i Sundsvall och arbetar på sjukhuset, haft ett förhållande med den försvunne. Upplagt för både personliga och professionella komplikationer således – och dessutom en kamp mot klockan då det gäller att hitta Erik Jensen innan han också mördas.
Det är trevligt att få vara tillbaka i Sundsvall med Moström igen. Denna gång är det särskilt Alnön som står i fokus och där besöks så väl misstänkta som brottsplatser. Moström är dock ingen stor miljöskildrare utan fokus ligger på intrigen och gestalterna. I förra boken tyckte jag inte att vi fick komma tillräckligt nära Nathalie, men den här gången har Moström har gjort det lättare för läsaren att förstå och identifiera sig med henne. Kanske har det också lite att göra med att thrillerinslagen inte är lika starka nu som i Himlen är alltid högre, och att Moström är mer hemma i den traditionella polisromangenren.
Visst finns en del klichéer och den dramatiska upplösningen känns kanske inte helt övertygande, men Dominodöden är definitivt en av Moströms bästa deckare med en tät och bra intrig och där spänningen hålls uppe väl. Och boken innehåller många hintar om att det här inte är sista gången Johan och Nathalie kommer att få arbeta tillsammans, kanske blir det på Nathalies hemmaplan nästa gång…
Kan också tipsa om att Carina Sjöholm har skrivit Medelpads-kapitlet som handlar om Jonas Moström i Deckarnas svenska landskap: Från Skåne till Lappland.
