Det är många som skriver polisromaner som utspelar sig på den svenska landsbygden och i mindre svenska orter. När det gäller Borås med omnejd är det Lena Matthijs som blivit den främsta skildraren av den västgötska orten i deckarform. En bror för en syster är fjärde delen i hennes serie om polisen Hasse Nelander-Wein och hans kollegor vid Boråspolisen, som inleddes med Killing your darlings 2011.
I centrum för berättelsen står två brödrapar som efter att ha gått på samma skola i Borås under högstadiet sedan valt olika vägar i livet: ett par har blivit poliser, ett kriminella. De fyra männen är inblandade i en biljakt med dödlig utgång. En vecka senare exploderar en bil och även där finns en av polisbröderna på platsen. Finns det något samband?
Lena Matthijs har ett förflutet som piketpolis – hon var faktiskt Sveriges första kvinna i den rollen – och har hon en chefstjänst inom polisen i verklighetens Borås. Det är ingen tvekan om att hon kan sin sak och är väl insatt i den värld hon skriver om. Ibland slår kunskapen dock över i beskrivningar av rutiner som visserligen bidrar till att skapar en autentisk känsla, men som samtidigt känns överflödiga ibland.
I linje med det nitiska redovisandet av rutiner finns också en tendens till att ibland förklara mer än vad som behövs, lite för mycket ”tell” i förhållande till mängden ”show” helt enkelt. Som när Hasse tittar ut genom fönstret: ”Himlen var blygrå och svarta kajor seglade i flockar kring kyrkans torn. Bilden illustrerade väl hans inre.” Det hade räckt så bra med den första meningen med bilden av kajorna, och så hade läsaren själv kunnat relatera vad Hasse ser till hur han känner sig. Att väder och landskapsbilder illustrerar karaktärernas känslotillstånd är ju närmast standard i svenska deckare, läsarna är vana vid att det funkar så – och skulle någon läsare ändå missa det är det ju inte hela världen. Nu blir Matthijs istället övertydlig, och man känner sig lite skriven på näsan.
Och om jag bara ska gnälla lite till innan jag pekar på förtjänsterna med En bror för en syster, så är det lite trist att ha en så lång summering av fallet på slutet. Det blir lite antiklimax efter den dramatiska upplösningen, och det hade varit bättre att läsaren fått ta del av detaljerna efterhand istället för att få hela ”facit” sist. Det är dock vanligt att man gör så här i svenska deckare, men det gör det inte roligare.
Hantverket är dock skickligt genomfört, Matthijs är en bra skribent, väl i klass med många mer välkända svenska deckarförfattare. Det som jag framförallt fastnar för med Matthijs bok är dynamiken mellan bröderna, det är här det riktigt intressanta med En bror för en syster ligger, tycker jag.
Västergötland är också ett landskap med fantastiska plats- och ortnamn, något som Matthijs precis som Kristina Appelqvist (som skriver deckare om Skövde med omnejd) utnyttjar flitigt för att ge sin text lokalfärg. Så gillar man polisromaner i landsortsmiljö och är man dessutom intresserad av de västgötska miljöerna, är En bror för en syster ett utmärkt val för sommarens hängmatteläsning.
