Feberfågel är en debutdeckare, skriven av Maria Nygren som tidigare bland annat publicerat ungdomsromaner och skrivit filmmanus. Det råder inget tvivel om att vi har med en van skribent att göra och det är en njutning att läsa Nygrens fina prosa.
Linn Klint har efter ett sent missfall och därpå havererat förhållande med en kollega valt att sluta som polis. Nu arbetar hon som försäkringsutredare och umgås utanför arbetet bara med sin granne. När Linn får i uppdrag att titta närmare på ett antal misstänkta försäkringsärenden på en skärgårdsö i Ålands hav blir det också upptakten till en resa mot att hitta tillbaka till sig själv. Linn åker till ön och låtsas vara en fotointresserad sommargäst. Hon lär efterhand känna flera av ”försäkringsärendena”. Kan det verkligen röra sig om bedrägerier eller är öborna bara ovanligt olycksdrabbade?
Det här är en bok jag till en början tycker väldigt mycket om. Språket, skildringen av Linn och det intrikata mysteriet på ön – allt är lovande och spännande. Sedan faller det tyvärr lite när det blir för mycket New Age och öppningar mot det övernaturliga. I en deckare gör författaren det lite för enkelt för sig genom att anspela på övernaturliga förklaringar istället för att arbeta fram en intrig som går ihop sig helt ändå. Men det finns säkert läsare som inte håller med mig på den punkten, och det ska sägas att Nygren faktiskt också skapar distans till och leker lite med den övernaturliga lösningen med hjälp av överraskande vändningar.
Tillslut knyts ändå de flesta trådar ihop – så väl när det gäller mysteriet på ön som Linns privatliv, och jag hoppas det här inte är enda gången vi får möta Linn. Som försäkringsutredare med polisbakgrund utgör hon en alldeles utmärkt och lite lagom annorlunda deckarhjälte.
