En av de riktigt väletablerade egenutgivarna i den svenska deckarfloran är Lennart Brohed. Sedan 2003 har han publicerat inte mindre än elva historiska polisromaner i en serie som utspelar sig i 1930- och 40-talets Lysekil med omnejd, någon av dem skriven tillsammans med Monika Brohed. Den senaste delen i serien, Kupongligan (2014), utspelar sig 1941 under kriget. Det råder ransonering i Lysekil, och kontorschefen för stadens kristidsnämnd hittas styckmördad. Överkonstapel Göran Persson och hans kollegor, framförallt Jan-Olof Lundin och Esse Fredriksson, tar sig an fallet. Och de misstänker att det kan finnas några i staden som passar på att tjäna pengar på svartabörshandel med ransoneringskuponger och tillverkningslicenser.
Brohed skriver den där typen av småtrevliga deckare där inte ens ett styckmord skildras som särskilt bloddrypande eller upprörande. Istället läggs energin på skildringen av den sömniga småstaden och dess mer vardagliga problem, på de kustnära miljöerna och på polisernas funderingar kring brott och misstänkta. Miljö- och tidsskildringen är central.
Ibland faller Brohed dock i fällan att bli lite för nitisk i beskrivningarna av tidstypiska attiraljer och rutiner, något som gör att de sticker ut istället för att smälta in naturligt i skildringen. Men säkerligen finns det läsare som särskilt uppskattar just den typen av detaljer (tillhör du dessa kan jag även rekommendera J.G.N. Bergfors debutdeckare, I dunklet döden från 2014, första delen i en serie med vad författaren kallar retro-deckare, som utspelar sig i Norberg i slutet av 1950-talet). Brohed inkluderar också en massa bilder av annonser från tiden, annonser som uppenbarligen inspirerat i skapandet av Lysekilsmiljöerna.
Särskilt spännande blir aldrig Kupongligan, och att poliserna till slut löser bokens fall är mer tack vare tur än skicklighet – även om Göran Persson gör en hjälteinsats som chifferlösare och därigenom får in åtminstone delar av utredningen på rätt spår. Boken innehåller också lite för många och långa skildringar av konversationer vid promenader och middagstillställningar som egentligen inte tillför utredningsarbetet någonting. För den som är intresserad av västkustmiljöer och vardagsliv i Sverige under kriget, och som dessutom är mer förtjust i Morden i Midsomer än i moderna seriemördarthrillers, är Kupongligan dock ett bra val.
