Ända sedan Henning Mankell på allvar satte Skåne på deckarkartan i början av 1990-talet, har det mordiska intresset för Sveriges sydligaste delar ökat. När jag varit på bibliotek och föreläst om just skånska deckare har jag haft närmare ett 90-tal författarnamn på mina listor, alla dock inte aktiva idag. Ett av de senaste årens nya intressanta namn är Tony Johansson, som nu i år kommit med sin andra polisroman i Landskrona-miljö, Smugglaren.
En man hittas död på stranden i Borstahusen. Landskronas polischef My Englund och hennes kollegor tar tag i fallet, samtidigt som de letar efter en försvunnen narkotikalangare. Även journalisten Erik Larsson som arbetar på Sydsvenskan i Malmö, och som samtidigt skriver en bok om flyktingkrisen, blir satt att bevaka fallet med den döde i Borstahusen. My brottas dessutom med personliga problem som alltmer urartar, och Erik kämpar med att kombinera journalistjobbet med att göra research för det egna bokskrivandet.
Smugglaren är en ganska traditionell svensk polisroman i landsortsmiljö där mordutredning kombineras med huvudpersonernas trassliga privatliv och relationer, och där poliser ingår i en motsättningsfylld symbios med journalister. Johansson har ett rakt och enkelt språk som flyter väl, och på det hela taget är han en habil, om än kanske inte så originell, författare. Han skriver så att säga in sig i mittfåran. Det som gör att boken ändå skiljer sig lite från mängden är att Johansson gjort en ovanligt gedigen research och har ett samhällsintresse som gör att hans böcker utgör ett fint komplement till exempelvis Olle Lönnaeus Malmödeckare när det gäller att skildra dagens Skåne. Johanssons debutdeckare, Den tredje passageraren (2014), som hade samma huvudpersoner, tog bland annat upp terrorism och svensk terrorbekämpning i början av 2000-talet.
Handlingen i Smugglaren kretsar kring den stora flyktingvågen 2016, och vi får lära oss en hel del om denna ur många olika synvinklar, inte bara ur polisens, utan även ur bland andra tidningarnas, flyktingarnas, flyktingsmugglarnas och rasisternas. Johansson varvar fakta med känslomässiga reaktioner på det som sker och skapar därigenom en komplex och nyanserad bild av skeendena. Det här är faktiskt en av de mer initierade böckerna om flyktingkrisen jag stött på, utan att den för den skull tappar fart som spänningsroman. Samtidigt är bokens svaghet just att själva mordintrigen får för lite uppmärksamhet i förhållande till relationer och samhällsskildring. Det gör att själva mordmysteriets turer och lösning blir lite för förutsägbara, vilket naturligtvis inte är så bra i en deckare.
Huvudsakligen utspelar sig Smugglaren som sagt i Landskronatrakten, men det finns även en hel del i boken som sker i Malmö, framförallt sådant som rör journalisten Erik Larsson. Vi får även följa med honom så väl till Köpenhamn som ut på Öresunds mörka vatten. Det är tydligt att Johansson är ett namn att räkna med som skåneskildrare på den svenska deckarscenen, och det ska bli spännande att se vilka frågor han tar sig an framöver.
