Artikel om Johan Theorins Ölandsdeckare

Det händer fortfarande ibland att jag skriver en och annan akademinsk artikel om deckare, även om jag av ekonomiska och tidsmässiga skäl försöker låta bli (man får inget betalt och det tar alldeles för mycket tid). I går damp det ner en ny bok i brevlådan, och i den boken fanns en artikel jag skrivit om Johan Theorins Ölandsdeckare. Boken heter Crime Fiction: A Critical Casebook (2018) och är redigerad av Stephen Butler och Agnieszka Sienkiewicz-Charlish. Min artikel bär titeln “Navigating the Borders of Reality: Johan Therorin and the Gothic Revival in Swedish Crime Fiction” och återfinns på sidan 15-29.

Artikeln är vid det här laget inte precis nyskriven – vetenskaplig publicering är ju inte någon vidare snabb process – men den kan nog vara relevant för den som är intresserad av Theorins deckare, av svenska deckartrender mer generellt eller av gotiska inslag i svenska deckare. Boken är löjligt dyr att köpa (och jag får inga royalties), så för den som vill läsa min artikel (eller något annat i boken) kan jag rekommendera att ni ber ert närmaste bibliotek att köpa in den, eller beställer ett fjärrlån.

Share

Deckarforskare fick pris

I samband med Svenska Deckarakademins offentliga framträdande i Eskilstuna igår, då 2018 års deckarpristagare avslöjades (se förra blogginlägget), passade akademin även på att dela ut det sista av förra årets deckarpriser som man av praktiska och logisktiska skäl inte kunnat överräcka tidigare. Det var 2017 års pris för bästa fackbok inom deckarområdet som tilldelades Karl Berglund för boken Död och Dagishämtningar: En kvantitativ analys av det tidiga 2000-talets svenska kriminallitteratur (2017).

Karl Berglund med sin bok och sitt diplom i Eskilstuna igår.

Boken utgör tredje och sista delen i Berglunds doktorsavhandling i littteraturvetenskap vid Uppsala universitet, och den ger en intressant överblick över hur den svenska deckaren egentligen sett ut under 2000-talets första decennium när det gäller detektivgestalter, mördare, mordmotiv, mordmetoder, och så vidare. När boken kom förra hösten skrev jag en understreckare om den i Svenska Dagbladet, som går att läsa här. Tyvärr ligger artikeln bakom en betalvägg, men det går att teckna en gratisprenumeration på två månader om man ändå vill läsa och inte är prenumerant.

Share

Gästbloggar om Wallander

I min senaste gästblogg hos Svenska Deckarbiblioteket skriver jag om Kurt Wallander. Vad är det egentligen som gör att han är så älskad? Varför är han fortfarande så aktuell, trots att Henning Mankell skrev de flesta böckerna om honom på 1990-talet? Och är Wallander-gestalten verkligen fortfarandeen  en typisk detektivgestalt i svenska deckare idag? Hela bloggposten kan ni läsa här.

Bild tagen vid besök på Ystad Studios, där man byggt upp scenografin från Wallanders lägenhet i filmerna med Krister Henriksson som Wallander.

Share

Från Aalborg via Åbo mot Riga

Det är ju inte bara i Sverige som intresset är stort för svenska (och nordiska) deckare, och även om mina flesta uppdrag handlar om att besöka svenska bibliotek, mässor, festivaler och andra sammanhang, reser jag även utanför landets gränser då och då. Förra veckan var jag på deckarkonferens i Aalborg i Danmark och bokmässa i Åbo i Finland, och nu i morgon ska jag till Riga, i Lettland, för att föreläsa om nordiska deckare på en internationell filmfestival och vid University of Latvia.

CIMG4545

Anna Marit Waade hälsar oss välkomna till konferensen i Aalborg.

I Aalborg handlade det framförallt om TV-serier. I takt med att Nordic Noir blivit ett koncept internationellt har begreppet vidgats och allt mer kommit att inkludera även film och TV-serier, och inte minst alla de nordiska kriminalserierna på TV. På det området är det danskarna som varit – och fortfarande är – helt överlägsna när det gäller att producera originalserier, medan svenskarna varit bra på att filmatisera deckarserier i bokform och/eller att skapa TV-serier som bygger på deckargestalter ur bokserier. I Aalborg handlade det dock inte bara om nordisk TV, utan det var ganska blandat. Den gemensamma tråden var att man samlat forskare från olika internationella forskargrupper där det fanns många nordiska forskare med och som sysslade med TV-serier. Den mest långväga gästen var nog Sue Turnbull från Australien, som tidigare också skrivit en hel del om deckare i bokform, men som nu sysslar med TV-deckare. Och så var jag inbjuden för att prata om de nordiska deckarna i bokform. De serier det talades mest om var den nya danska Nordskov och den walesiska Hinterland.

CIMG4551

2015-10-02 12.50.32

Fin mix av gammalt och nytt i Aalborg

I Åbo var det bokmässa, och på mässan hade man en särskild dag som hade deckartema. Jag var inbjuden av det Finska Deckarsällskapet som höll i programmet, och jag höll en föreläsning och svenska deckare och ett estradsamtal tillsammans med ett antal svenska deckarförfattare; Stefan Ahnhem, Håkan Nesser, Anna Lihammer och Kristina Ohlsson. På förmiddagen intervjuades jag också i Svenska Ambassadens monter (ni kan se intervjun här), och på kvällen träffade jag Finska Deckarsällskapet. Det blev en lång men väldigt rolig dag med massor av deckarprat.

_MG_7436

Jag föreläser om svenska deckare på Åbo bokmässa.

_MG_7452

I samtal om Sverigebilden i svenska deckare med Kristina Ohlsson, Stefan Ahnhem, Anna Lihammer och Håkan Nesser.

CIMG4552

Program i Svenska Ambassadens monter.

CIMG4592

Med Leena Korsumäki, Finska Deckarsällskapets ordförande, i deckarsällskapets monter.

_MG_7407

Utanför Åbo bokmässa.

I fredags hann jag också sticka emellan med ett besök i Malmö, där jag pratade om den svenska deckarhistorien och trender i dagens svenska deckare för synskadades förening. Det blev en trevlig tillställning med en ovanligt engagerad och aktiv publik som läst väldigt mycket deckare i ljudbokens form.

Och nu i morgon bär det alltså av till Riga, dit jag bjudits in av Nordiska ministerrådets lokala kontor. Efter att ha fått besöka både Vilnius och Tallinn i våras, även det i NM:s regi, ska det bli jättespännande att nu få se Riga. Där pågår det den här veckan en internationell filmfestival, och det är i anslutning till den jag ska föreläsa om Nordic Noir. Dessutom ska jag gästföreläsa på University of Latvia för deras svenskstuderande studenter, så det blir fullt program!

Jag förstår att några av er har saknat nya deckarrecensioner här på sidan på sistone, jag har läst en hel del men varit upptagen med annat och inte hunnit skriva så mycket, men det kommer, snart – jag lovar!

Share

Ny deckarseriebok med Marklundartikel

För er deckarfantaster som gillar just serieformen, när man kan följa samma huvudpersoner genom många böcker, och som dessutom fascineras av vad det är som gör att just serier funkar så bra och att man fastnar i dem – och vill veta mer om det – har det precis kommit en ny bok. Antologin Serial Crime Fiction: Dying for More (Palgrave 2015, red. J. Anderson, C. Miranda och B. Pezzotti) innehåller kapitel skrivna av ett antal deckarforskare från hela världen. Det handlar bland annat om vad det egentligen är som håller samman en serie, olika sätt som serier utvecklas på, och hur olika serier inspirerat varandra. Författare som tas upp är exempelvis James Ellroy, Dorothy L. Sayers, Sara Paretsky, George Pelecanos, David Peace, Andrea Camilleri och Sir Arthur Conan Doyle.CIMG4602

Själv har jag skrivit ett kapitel i boken som handlar om Liza Marklunds Annika Bengtzon-serie, ”From Conflicted Mother to Lone Avenger: Transformations of the Woman Journalist in Liza Marklund’s Crime Series”. Kapitlet består av vad man skulle kunna kalla en karaktärsbiografi, där jag följer Annika Bengtzon och hennes utveckling genom serien (tyvärr bara fram till Du gamla, du fria, 2011, pressläggningstiden på akademiska böcker är extremt lång ibland, och de sista två böckerna i serien hade inte kommit ut än när jag skrev texten). Dels tittar jag på Bengtzons professionella utveckling som journalist, dels följer jag hennes privata utveckling och hur hon pendlar fram och tillbaka mellan olika roller.

PS1. Marklunds senaste bok, den sista i Annika Bengtzon-serien, Järnblod (2015), recenserade jag nyligen här på sidan.

PS2. Tyvärr är boken Serial Crime Fiction som så många akademiska böcker alldeles för dyr, men be ditt lokala bibliotek köpa in den så kan du låna den där.

Share

Varför syssla med deckare?

Jag stöter ofta på frågan om varför man ska bry sig om deckare. Det är ju populärlitteratur och visst läser många det, men är det inte ändå bättre att ägna sig åt att analysera och diskutera ”riktig” litteratur?

CIMG3953

Det är en attityd man ofta möter, inte minst inom universitetsvärlden där det finaste man kan göra fortfarande är att studera smal poesi. Men det är inte bara akademiker (och naturligtvis inte alla akademiker) som rynkar på näsan åt populärfiktionen, utan det är en relativt utbredd attityd även bland allmänheten, till och med bland människor som faktiskt gillar att läsa deckare och att se deckarserier på TV.

Men varför det är då så viktigt att analysera och diskutera deckare? Matt Wallace sammanfattar det utmärkt i sin senaste blogg:

Läs merVarför syssla med deckare?

Share