Lång deckarintervju i tidningen Författaren

Ni har väl inte missat att tidningen Författarens nya nummer (nr 4 2017) har tema deckare? Bland annat har Lisa Bjurwald (som inte bara är deckarförfattare, utan även journalist och chefredaktör för Författaren) gjort en lång intervju med mig och Karl Berglund (s. 12-15) om hur det förhåller sig med genrens status idag och hur det ser ut på den svenska deckarscenen just nu. Det sägs att detta är första gången Författarförbundets tidning faktiskt tar upp genren på allvar…

Den fina omslagsbilden till Författarens deckarnummer som innehåller så många kul detaljer är gjort av Ola Skogäng.

Numret innehåller också bland annat en intervju om barn- och ungdomsdeckarens roll idag med Elsie Petrén , som fick Svenska Deckarakademins pris Spårhunden för bästa barn- och ungdomsdeckare 2017 för sin Döden i Skuggmyra. Deckarförfattare Mariette Lindstein intervjuas apropå att hon skrivit deckare inspirerad av den tid hon tillbringade hos Scientologena; Laura Wideburg, som översätter svenska deckarförfattare till Engelska, intervjuas om de utmaningar det innebär; och Martin Falkman som debuterar som deckarförfattare till våren berättar om sin arbetsprocess. Författaren går tyvärr inte att läsa online, men jag skulle gissa att de flesta bibliotek har den, och annars går den också att beställa på nätet – här hittar ni information om hur.

Share

Min Understreckare apropå bok om deckarboomen

I Svenska Dagbladet idag (här) kan ni läsa en Understreckare jag skrivit apropå Karl Berglunds bok Död och dagishämtningar, som handlar om den svenska deckarboomen. Berglunds bok, som i år fick Svenska Deckarakademins fackbokspris, handlar om hur den svenska deckaren på 2000-talet egentligen ser ut om vi tittar på den mer statistiskt utifrån de mest framgångsrika författarnas böcker. Bland annat kan man då se att våldet faktiskt inte ökar i deckarna, att den vanligaste huvudpersonen inte är en manlig Wallander-polis utan en kvinna, och att de svenska deckarna präglas av en väldigt vit, hetereosexuell medelklassnorm.

Share

Svenska Deckarakademins deckarpriser 2017

På söndagseftermiddagen avslöjade Svenska Deckarakademin i samband med ett offentligt framträdande vid Eskilstuna Stadsbibliotek vilka som får 2017 års deckarpriser. Akademin har hållit sitt höstmöte i Eskilstuna i helgen och då bland annat utsett årets pristagare. Framträdandet avslutade Deckarveckan, som varje år hålls i anslutning till Svenska Deckarbiblioteket. Utöver de två stora, årliga priserna delar akademin i år även ut ett debutantpris, ett fackbokspris och ett översättarpris.

Niklas Natt och Dag och Camilla Grebe

Priset för ”Bästa svenska deckare 2017” går till Husdjuret av Camilla Grebe, med motiveringen: ”Intrikat intrigbygge och finstämd skildring av människor i avfolkningsbygd.” (Du kan läsa min recension av vinnarboken här).

Övriga nominerade var:

Läs merSvenska Deckarakademins deckarpriser 2017

Share

Deckarnummer av litteraturtidskriften Parnass

Svenska kulturtidskrifter intresserar sig sällan för deckare, men nu har litteraturtidskriften Parnass gjort ett undantag och skapat ett specialnummer om deckare.

En stor del av betoningen ligger på den svenska deckarhistorien med Carl Jonas Love Almquist, Prins Pierre, Frank Heller, Maria Lang och Stieg Trenter, men det finns också ett par artiklar om dagens deckarscen.

Läs merDeckarnummer av litteraturtidskriften Parnass

Share

Om svenska deckarboomen i DN

Idag finns en stor deckarintervju med litteraturvetaren Karl Berglund i DN, där även Ann-Marie Skarp och jag får vara med på ett hörn. Artikeln och intervjun handlar framförallt om hur den svenska deckarboomen vuxit fram sedan 1990-talet med Henning Mankell, Liza Marklund och Stieg Larsson som viktiga centralgestalter. Enligt artikeln peakade boomen åren efter publiceringen av Millennium-trilogin.  Jag tycker dock det låter lite som en motsägelse att hävda att deckarboomen har peakat med argumentet att upplagesiffrorna för enskilda stora bestsellers minskat något, samtidigt som man konstaterar att antalet publicerade titlar fortfarande ökar… Med tanke på det senare, på att fler och fler svenska deckare översätts idag, och på att de fortfarande upptar en så stor del av de svenska bestsellerlistornas högre placeringar skulle jag nog snarare vilja hända att boomen är i högsta grad levande och att det inte finns några tecken på att den är i avtagande.

Hela DN-artikeln hittar ni här.

2016-08-15 17.25.13

Share

Apropå deckarnas baksidestexter

I går, söndagen den 18 januari, fanns en stor artikel i Sydsvenska Dagbladet  av Filip Yifter-Svensson om att skriva baksidestexter till böcker. Framgångsrika förläggare som bland andra Ann-Marie Skarp och Stephen Farran-Lee hade intervjuats om hur de ser på konsten att åstadkomma bra baksidestexter och vad som karakteriserar sådana.

DSC_4887

Stephen Farran-Lee jämför baksidestexten med en ingress till en tidningsartikel: den ska vara originell och väcka intresse. Däremot tyckte han inte att den ska vara ett innehållsreferat och inte innehålla värderande omdömen – man ska alltså inte skriva läsaren på näsan att de ska tycka att boken är spännande eller fantastisk. Farran-Lee konstaterar också att baksidestexter är väldigt styrda av vilken genre den aktuella boken tillhör:

”En deckare säljer du inte genom att vara översmart. Man kan säga så här: Att skriva baksidestext till en deckare är som att skriva en ingress i en kvällstidning. Att skriva baksidestext till en litterär roman är som att skriva en ingress i en morgontidning.” (Stephen Farran-Lee)

Läs merApropå deckarnas baksidestexter

Share