Årets läsupplevelse

I år har jag av olika skäl inte hunnit läsa lika mycket som vanligt, men den bok som mer än övriga jag läst fångat mig i år är Åsa Larssons Fädernas missgärningar, den efterlängtade och avslutande delen i Rebecka Martinsson-serien. Första kapitlet var så där bra att jag fick rysningar, och jag tänkte redan när jag läste det att jag skulle bli väldigt förvånad om Svenska Deckarakademin inte utsåg Fädernas missgärningar till årets bästa svenska deckare.*

Jag hinner inte skriva någon ordentlig recension av Åsa Larssons bok nu, och även om resten av boken inte nådde samma magiska nivå som första kapitlet och den som helhet dessutom är lite väl lång, är det en RIKTIGT bra deckare som varmt rekommenderas. Ni vet alla hur fantastisk Larsson är på att gestalta karaktärer och miljöer (med Ragnhild Pekkari och Börje Ström har hon överträffat sig själv i den nya boken), och den här gången har hon dessutom lyft sitt fina språk ännu ett snäpp. Det är många formuleringar och bilder som bara känns ”wow”, utan att för den skull störa läsflytet. Så ska ni bara läsa en svensk deckare i år är detta min rekommendation.

Gillar ni Åsa Larsson och deckare mer generellt – vilket ni självklart gör eftersom ni hittat hit – tycker jag också att ni ska passa på att läsa Katarina Gregersdotters nyutkomna artikel, ”North Actually: The Meaning of Place in Åsa Larsson’s Crime Novels About Rebecka Martinsson” i senaste numret av Journal of Northern Studies (Vol. 15, No. 1, 2021). Som titeln indikerar handlar den om den roll platsen spelar i Åsa Larssons fem första Rebecka Martinsson-deckare. Låt er inte avskräckas av att det är akademiskt och på engelska, det fixar ni utmärkt.

* Jag är själv ledamot av Svenska Deckarakademin, men sedan jag började skriva egna deckare har jag ingen som helst insyn i bedömningen för akademins svenska priser då ”aktiva svenska deckarförfattare” inte får delta i de jurygrupper som bedömer de svenska böckerna. Sedan jag läste Fädernas missgärningar har dock akademin nominerat den som en av årets fem bästa deckare, så jag är uppenbart inte ensam om att värdera boken högt. Vilken bok som får priset avslöjas den 21 december i samband med akademins Deckarfestival i Eskilstuna.

Share

Ny ledamot i Svenska Deckarakademin

Vid Svenska Deckarakademins höstmöte i Eskilstuna i helgen valde man in en ny ledamot, forskaren Katarina Gregersdotter.

Bilden föreställer affisch för en föreläsning Katarina Gregersdotter nyligen höll vid Umeå universitet.

Katarina är docent och litteraturvetare, anställd som universitetslektor i Engelska med litterär inriktning vid Umeå universitet. Hon har även i många år recenserat deckare i Folkbladet Västerbottens och i Umeå Tidning. Som forskare har hon skrivit akademiska artiklar om engelskspråkiga och skandinaviska deckare i både svenska och internationella sammanhang, ofta med ett genusperspektiv. Bland annat har hon drivit ett forskningsprojekt om bilden av manliga och kvinnliga brottslingar i deckare. Hon var därtill en av redaktörerna för den internationella antologin Rape in Stieg Larsson’s Millennium Trilogy and Beyond: Contemporary Scandinavian and Anglophone Crime Fiction (Palgrave, 2013) och medverkade i Deckarnas svenska landskap: Från Skåne till Lappland (2014). Katarina är även med i det EU-finansierade projektet Detect (Detecting Transnational Identity in European Popular Crime Narratives) där en grupp internationella deckarforskare kartlägger utvecklingen av den kulturella identiteten i Europa efter 1989 genom att studera deckare från olika länder. Hon har dessutom intresserat sig för skräck, Science Fiction, fan fiction, film och TV.

Svenska deckarakademin består av 21 ledamöter, ungefär hälften av dessa är författare och hälften kritiker och/eller forskare inriktade på deckare. Läs mer om akademins nuvarande och tidigare ledamöter här.

Share