I går, söndagen den 18 januari, fanns en stor artikel i Sydsvenska Dagbladet av Filip Yifter-Svensson om att skriva baksidestexter till böcker. Framgångsrika förläggare som bland andra Ann-Marie Skarp och Stephen Farran-Lee hade intervjuats om hur de ser på konsten att åstadkomma bra baksidestexter och vad som karakteriserar sådana.
Stephen Farran-Lee jämför baksidestexten med en ingress till en tidningsartikel: den ska vara originell och väcka intresse. Däremot tyckte han inte att den ska vara ett innehållsreferat och inte innehålla värderande omdömen – man ska alltså inte skriva läsaren på näsan att de ska tycka att boken är spännande eller fantastisk. Farran-Lee konstaterar också att baksidestexter är väldigt styrda av vilken genre den aktuella boken tillhör:
”En deckare säljer du inte genom att vara översmart. Man kan säga så här: Att skriva baksidestext till en deckare är som att skriva en ingress i en kvällstidning. Att skriva baksidestext till en litterär roman är som att skriva en ingress i en morgontidning.” (Stephen Farran-Lee)
