Gästbloggar om Wallander

I min senaste gästblogg hos Svenska Deckarbiblioteket skriver jag om Kurt Wallander. Vad är det egentligen som gör att han är så älskad? Varför är han fortfarande så aktuell, trots att Henning Mankell skrev de flesta böckerna om honom på 1990-talet? Och är Wallander-gestalten verkligen fortfarandeen  en typisk detektivgestalt i svenska deckare idag? Hela bloggposten kan ni läsa här.

Bild tagen vid besök på Ystad Studios, där man byggt upp scenografin från Wallanders lägenhet i filmerna med Krister Henriksson som Wallander.

Share

Svenska deckare i Iran?!

Att intresset för svenska deckare är stort utomlands är ingen nyhet, men ibland blir man ändå lite överraskad över hur vitt spridda de faktiskt är. För ett tag sedan blev jag kontaktad av den iranske författaren och översättaren Maham Meiquani som arbetar vid Teheran Art University och som tillsammans med förlaget Avande’ Danesh nu arbetar för att introducera  svenska deckare i Iran. Just nu läser han min bok Swedish Crime Fiction: The Making of Nordic Noir, och han ville göra en intervju med mig för att få veta ännu mer om svenska deckare.

Min bok där den nu befinner sig i Iran. Foto: Maham Meiquani

Meiquani skickade också några bilder,

Läs mer

Share

Krimimessen i Horsens i helgen!

Då är det äntligen dags för ett av årets roligaste deckarevenemang, den stora Krimimessen i danska Horsens 12–13 mars.

logo 3 krimimessen horsens stor hvid baggrund

På plats finns naturligtvis alla de stora danska deckarförfattarna, men också många andra nordiska och internationella namn (Karin Slaughter!), och inte minst svenska deckarförfattare som Carin Gerhardsen, Carina Bergfeldt, Christoffer Carlsson, Gabriella Ullberg-Westin, Lars Kepler, Ninni Schulman, Sofie Sarenbrant, Stefan Ahnhem och Viveca Sten.

Jag kommer att vara där och jobba, här är mitt schema:

Läs mer

Share

Krimfestivalen i Oslo 3-5 mars 2016

Idag börjar Krimfestivalen i Oslo. Det är en förlagsarrangerad deckarfestival, huvudsakligen med fokus på de norska deckarförfattarna, men även med en hel del svenska inslag och några enstaka från andra länder också. Årets programmet ser fantastiskt spännande ut! Jag kommer tyvärr inte att vara på plats, men när jag var och föreläste i Oslo förra veckan passade jag åtminstone på att plocka på min festivaltidningen KRIM-magasinet.

CIMG4718

I magasinet kan man läsa presentationer av deckarförfattare och av nya deckare – när det gäller de svenska författarna naturligtvis om de böcker som nyligen översatts till norska. Till festivalen kommer från Sverige 

Läs mer

Share

Programmet släppt till 2016 års Krimimesse i Horsens!

Idag offentliggjordes programmet för Nordens största deckarfestival, den danska Krimimessen i Horsens. Tänk er bokmässan i Göteborg (om än något mindre) men där det bara handlar om deckare och där allt händer i ett gammalt fängelse… Helt klart en av årets höjdpunkter för alla nordiska deckarälskare!

2016-01-22 15.37.38

En bild från dagens frostiga eftermiddagspromenad.

Den 12-13 mars är det dags för årets Krimimesse. I programmet hittar man naturligtvis alla de stora danska författarna, men också massor av svenska och nordiska namn och en hel del internationella gäster, däribland amerikanska Karin Slaughter och en kinesisk deckarförfattare som heter Mai Jia.

Jag kommer att medverka i tre av årets programpunkter:

Lördag 12 mars

11.30 Föreläser om ”Rättvisa och hämnd. 50 år av svenska polisromaner”

15.00 Talar med Sofie Sarenbrant om Avdelning 73, eller Babysitteren som den heter i dansk översättning

Söndag 13 mars

11.35 Deltar i ett panelsamtal om ” Wallander og den skandinaviske krimi” tillsammans med den norske deckarförfattaren Gunnar Staalesen och den danske deckarexperten Bo Tao Michaëlis. Leder samtalet gör Nanna Rørdam Knudsen.

Mässan i danska Horsens är en fantastiskt kul festival och har ni inte varit där än är det definitivt dags! Här hittar ni hela programmet.

Share

Henning Mankell

Min första tanke när beskedet att Henning Mankell avlidit kom igår var att det innebar slutet på en era. Inte för att hans död på något sätt skulle innebära slutet för den svenska deckarens utveckling och framgångar. Men den manifesterade ändå, åtminstone för mig, att den svenska deckartraditionen på något sätt gått vidare. Man skulle kunna säga att Mankell under de senaste kvartsseklet varit den svenska deckarens motsvarighet till Astrid Lindgren – folkkär, nyskapande, med stark integritet, ständigt uppmärksammande samhällets orättvisor, med uppmärksamheten riktad framåt men samtidigt präglad av en nostalgi för ett Sverige som inte längre finns. Och på samma sätt som Lindgrens död bekräftade att nu var 1900-talet verkligen över, var det något som avslutades i och med Mankells frånfälle.

CIMG4600

På ett sätt skedde det ju redan tidigare, när Mankell i Den orolige mannen (2009) sa farväl till Wallandergestalten, betonade att han med sina nationella perspektiv hörde hemma i det förflutna och att det var dags att gå vidare med nya detektivgestalter, bättre lämpade att hantera den nya transnationella brottsligheten och den globaliserade världen.

Läs mer

Share

”Beckmörkt i Wallanderland”

När jag läste Sydsvenskan i morse till frukost studsade jag till lite. På nyhetssidan i A-delen kunde man läsa rubriken ”Beckmörkt i Wallanderland”. Skulle man lägga ner filmstudion i Ystad? Gick Ystad turistbyrå med underskott? Skulle man slå ihop Beck- och Wallander-produktionerna? Vad var på gång?

CIMG4527

Läs mer

Share

Deckarförfattare med invandrarbakgrund?

Häromdagen fick jag en förfrågan från Anne Grydehøj, deckarforskare vid University of Kent i England. Hon skulle skriva en artikel om deckarförfattare med invandrarbakgrund och undrade om jag kände till några sådana i den svenska eller övriga nordiska deckarfloran. Det pinsamma var att jag faktiskt inte kunde komma på något enda namn bland de etablerade deckarförfattarna… Det är klart att exempelvis Theodor Kallifatides har skrivit ett par böcker som kan betraktas som deckare, men bland de mer renodlade deckarförfattarna var det svårare.

Förstoringsglas_med_blod

Jag är säker på att det måste finnas exempel, men min okunskap bekräftade Annes tes att de var få i de nordiska länderna, medan man i exempelvis Frankrike hade gott om deckarförfattare med annan bakgrund än den helfranska. Däremot har vi en hel del svenska författare med vad man skulle kunna kalla ”utvandrarbakgrund”, svenska deckarförfattare som bor utomlands, på heltid eller periodvis, som Henning Mankell, Liza Marklund och Kjell Eriksson, bara för att nämna några.

Men migration, etnicitet, nationell identitet och transnationell brottslighet har varit – och är – viktiga teman i svenska (och nordiska) deckare, inte minst under de senaste tjugofem åren. Och när det gäller de svenska detektivgestalterna har de idag en allt mer mångfacetterad bakgrund. Det senare gäller hos de flesta författare, från Arne Dahls Jorge Chavez och Arto Söderstedt, till Camilla Läckbergs Paula Morales.

Läs mer

Share