Deckarforskare fick pris

I samband med Svenska Deckarakademins offentliga framträdande i Eskilstuna igår, då 2018 års deckarpristagare avslöjades (se förra blogginlägget), passade akademin även på att dela ut det sista av förra årets deckarpriser som man av praktiska och logisktiska skäl inte kunnat överräcka tidigare. Det var 2017 års pris för bästa fackbok inom deckarområdet som tilldelades Karl Berglund för boken Död och Dagishämtningar: En kvantitativ analys av det tidiga 2000-talets svenska kriminallitteratur (2017).

Karl Berglund med sin bok och sitt diplom i Eskilstuna igår.

Boken utgör tredje och sista delen i Berglunds doktorsavhandling i littteraturvetenskap vid Uppsala universitet, och den ger en intressant överblick över hur den svenska deckaren egentligen sett ut under 2000-talets första decennium när det gäller detektivgestalter, mördare, mordmotiv, mordmetoder, och så vidare. När boken kom förra hösten skrev jag en understreckare om den i Svenska Dagbladet, som går att läsa här. Tyvärr ligger artikeln bakom en betalvägg, men det går att teckna en gratisprenumeration på två månader om man ändå vill läsa och inte är prenumerant.

Share

Svenska Deckarakademins deckarpriser 2018

Svenska Deckarakademin har hållit sitt höstmöte i Eskilstuna i helgen och då bland annat utsett årets pristagare. I samband med ett offentligt framträdande vid Eskilstuna Stadsbibliotek nu på eftermiddagen avslöjade akademin vilka som tilldelas 2018 års deckarpriser.

Priset för ”Bästa svenska deckare 2018” går till Silvervägen av Stina Jackson, med motiveringen: ”Mörkt och hypnotiskt om marginella existenser i ett stämningsfullt Norrland.” (Du kan läsa mer om vinnarboken här, där jag presenterar den tillsammans med några andra av årets bästa deckardebutanter).

Övriga nominerade var:

Läs mer

Share

Gästbloggar om Wallander

I min senaste gästblogg hos Svenska Deckarbiblioteket skriver jag om Kurt Wallander. Vad är det egentligen som gör att han är så älskad? Varför är han fortfarande så aktuell, trots att Henning Mankell skrev de flesta böckerna om honom på 1990-talet? Och är Wallander-gestalten verkligen fortfarandeen  en typisk detektivgestalt i svenska deckare idag? Hela bloggposten kan ni läsa här.

Bild tagen vid besök på Ystad Studios, där man byggt upp scenografin från Wallanders lägenhet i filmerna med Krister Henriksson som Wallander.

Share

Crimetime på Bokmässan 2018

Då börjar det dra ihop sig till årets bokmässa i Göteborg! Som ni säkert vet kommer mässans deckarevent i år samarrangeras med Crimetime, de som tidigare höll i deckarfestivalen på Gotland. Jag kommer att vara på plats och jobba som moderator på mässans deckarscener och samtala med en massa spännande deckarförfattare. Här nedan ser ni mitt program, och här finns hela Crimetime-programmet. Tänk bara på att det behövs ett särskilt Crimetime-pass för att komma in till deckarscenerna, åtminstone på lördagen, se info här. Hoppas vi ses i Göteborg till helgen!

Lördag 29/9 13.00–13.20 (Scen: Kåken) Mördare och mordmotiv Finns det trender i modus operandi? Och vilka är de vanligaste mördartyperna i svensk kriminallitteratur? Forskaren Karl Berglund, som nyligen disputerat vid Uppsala universitet med avhandlingen Mordens marknad, har tagit sig an frågan på ett vetenskapligt sätt, medan Håkan Nesser belyser ämnet ur ett författarperspektiv. Moderator: Kerstin Bergman.

Lördag 29/9 13.30–13.50 (Scen: Häktet) Verkligheten överträffar dikten Hur gestaltar man övergrepp och våld i underhållningsromaner utan att vara spekulativ? Caroline Engvall, aktuell med Judasvaggan, skildrar ungas utsatthet. Sara Larssons nya bok Aldrig mer handlar om trafficking. Författarna vill genom sina spänningsromaner öka uppmärksamheten kring våldet mot kvinnor, eftersom de vet att verkligheten är värre än fiktionen. Moderator: Kerstin Bergman.

Lördag 29/9 15.30–15.50 (Scen: Häktet) Gotland – världens blodigaste ö? Noll. Så ser statistiken ut över personer som drabbas av dödligt våld på Gotland ett vanligt år. Men i fiktionen ser det helt annorlunda ut. Varför har den idylliska ön i Östersjön blivit så kriminellt belastad i händerna på Sveriges deckarkår? Möt Mari Jungstedt, författare till den framgångsrika serien om Anders Knutas, och Carin Gerhardsen, som skrivit sin första bok om Gotland. Moderator: Kerstin Bergman.

Söndag 30/9 11.30–11.50 (Scen: Häktet) Ensam eller tillsammans? Hur är det att skriva i par jämfört med att stå på egna ben? Camilla Grebe, vars roman Husdjuret utsågs till Årets bästa deckare 2017 och belönades med Glasnyckeln 2018, har erfarenhet av båda skapelseprocesserna medan Cilla & Rolf Börjlind, som är aktuella med Kallbrand, alltid har skrivit tillsammans. Vilka för- och nackdelar finns det? Moderator: Kerstin Bergman.

Share

Lång deckarintervju i tidningen Författaren

Ni har väl inte missat att tidningen Författarens nya nummer (nr 4 2017) har tema deckare? Bland annat har Lisa Bjurwald (som inte bara är deckarförfattare, utan även journalist och chefredaktör för Författaren) gjort en lång intervju med mig och Karl Berglund (s. 12-15) om hur det förhåller sig med genrens status idag och hur det ser ut på den svenska deckarscenen just nu. Det sägs att detta är första gången Författarförbundets tidning faktiskt tar upp genren på allvar…

Den fina omslagsbilden till Författarens deckarnummer som innehåller så många kul detaljer är gjort av Ola Skogäng.

Numret innehåller också bland annat en intervju om barn- och ungdomsdeckarens roll idag med Elsie Petrén , som fick Svenska Deckarakademins pris Spårhunden för bästa barn- och ungdomsdeckare 2017 för sin Döden i Skuggmyra. Deckarförfattare Mariette Lindstein intervjuas apropå att hon skrivit deckare inspirerad av den tid hon tillbringade hos Scientologena; Laura Wideburg, som översätter svenska deckarförfattare till Engelska, intervjuas om de utmaningar det innebär; och Martin Falkman som debuterar som deckarförfattare till våren berättar om sin arbetsprocess. Författaren går tyvärr inte att läsa online, men jag skulle gissa att de flesta bibliotek har den, och annars går den också att beställa på nätet – här hittar ni information om hur.

Share

Min Understreckare apropå bok om deckarboomen

I Svenska Dagbladet idag (här) kan ni läsa en Understreckare jag skrivit apropå Karl Berglunds bok Död och dagishämtningar, som handlar om den svenska deckarboomen. Berglunds bok, som i år fick Svenska Deckarakademins fackbokspris, handlar om hur den svenska deckaren på 2000-talet egentligen ser ut om vi tittar på den mer statistiskt utifrån de mest framgångsrika författarnas böcker. Bland annat kan man då se att våldet faktiskt inte ökar i deckarna, att den vanligaste huvudpersonen inte är en manlig Wallander-polis utan en kvinna, och att de svenska deckarna präglas av en väldigt vit, hetereosexuell medelklassnorm.

Share

Svenska Deckarakademins deckarpriser 2017

På söndagseftermiddagen avslöjade Svenska Deckarakademin i samband med ett offentligt framträdande vid Eskilstuna Stadsbibliotek vilka som får 2017 års deckarpriser. Akademin har hållit sitt höstmöte i Eskilstuna i helgen och då bland annat utsett årets pristagare. Framträdandet avslutade Deckarveckan, som varje år hålls i anslutning till Svenska Deckarbiblioteket. Utöver de två stora, årliga priserna delar akademin i år även ut ett debutantpris, ett fackbokspris och ett översättarpris.

Niklas Natt och Dag och Camilla Grebe

Priset för ”Bästa svenska deckare 2017” går till Husdjuret av Camilla Grebe, med motiveringen: ”Intrikat intrigbygge och finstämd skildring av människor i avfolkningsbygd.” (Du kan läsa min recension av vinnarboken här).

Övriga nominerade var:

Läs mer

Share

Deckarnummer av litteraturtidskriften Parnass

Svenska kulturtidskrifter intresserar sig sällan för deckare, men nu har litteraturtidskriften Parnass gjort ett undantag och skapat ett specialnummer om deckare.

En stor del av betoningen ligger på den svenska deckarhistorien med Carl Jonas Love Almquist, Prins Pierre, Frank Heller, Maria Lang och Stieg Trenter, men det finns också ett par artiklar om dagens deckarscen.

Läs mer

Share

Om svenska deckarboomen i DN

Idag finns en stor deckarintervju med litteraturvetaren Karl Berglund i DN, där även Ann-Marie Skarp och jag får vara med på ett hörn. Artikeln och intervjun handlar framförallt om hur den svenska deckarboomen vuxit fram sedan 1990-talet med Henning Mankell, Liza Marklund och Stieg Larsson som viktiga centralgestalter. Enligt artikeln peakade boomen åren efter publiceringen av Millennium-trilogin.  Jag tycker dock det låter lite som en motsägelse att hävda att deckarboomen har peakat med argumentet att upplagesiffrorna för enskilda stora bestsellers minskat något, samtidigt som man konstaterar att antalet publicerade titlar fortfarande ökar… Med tanke på det senare, på att fler och fler svenska deckare översätts idag, och på att de fortfarande upptar en så stor del av de svenska bestsellerlistornas högre placeringar skulle jag nog snarare vilja hända att boomen är i högsta grad levande och att det inte finns några tecken på att den är i avtagande.

Hela DN-artikeln hittar ni här.

2016-08-15 17.25.13

Share

Apropå deckarnas baksidestexter

I går, söndagen den 18 januari, fanns en stor artikel i Sydsvenska Dagbladet  av Filip Yifter-Svensson om att skriva baksidestexter till böcker. Framgångsrika förläggare som bland andra Ann-Marie Skarp och Stephen Farran-Lee hade intervjuats om hur de ser på konsten att åstadkomma bra baksidestexter och vad som karakteriserar sådana.

DSC_4887

Stephen Farran-Lee jämför baksidestexten med en ingress till en tidningsartikel: den ska vara originell och väcka intresse. Däremot tyckte han inte att den ska vara ett innehållsreferat och inte innehålla värderande omdömen – man ska alltså inte skriva läsaren på näsan att de ska tycka att boken är spännande eller fantastisk. Farran-Lee konstaterar också att baksidestexter är väldigt styrda av vilken genre den aktuella boken tillhör:

”En deckare säljer du inte genom att vara översmart. Man kan säga så här: Att skriva baksidestext till en deckare är som att skriva en ingress i en kvällstidning. Att skriva baksidestext till en litterär roman är som att skriva en ingress i en morgontidning.” (Stephen Farran-Lee)

Läs mer

Share