För ungefär en månad sedan recenserade jag Emelie Schepps Prio ett för GotaMedia, men så vitt jag kan se har recensionen bara publicerats i papperstidningarna och finns inte på nätet, men här är den i alla fall:
”Emelie Schepp gjorde sig känd då hon gav ut debutdeckaren Märkta för livet på eget förlag och genom målmedvetenhet och hårt arbete lyckades sälja fler exemplar av sin bok än någon annan svensk egenutgivare tidigare gjort. Sedan dess har hon plockats upp av ett etablerat förlag, haft så väl nationella som internationella framgångar och dessutom rest land och rike runt och föreläst om sin väg in i deckarbranschen.
Prio ett är Schepps tredje bok om åklagaren Jana Berzelius och poliserna Mia Bolander och Henrik Levin i Norrköping. Saker händer som får Jana att känna sig allt mer pressad och än en gång tvingas hon ta steget utanför lagens gränser. Samtidigt utreder Mia och Henrik ett fall där någon torterat och stympat en kvinna och lämnat henne att förblöda. En av de första på plats är ambulanssjuksköterskan Philip Engström, som också är en av huvudpersonerna i Prio ett.
Philip jobbar jämt, hans fru försöker desperat bli gravid, han har sömnproblem och håller ihop livet med hjälp av tabletter – något som börjar få märkbara konsekvenser för hur han sköter sitt jobb. När så Philips bästa vän också hittas stympad och mördad börjar allt rasa omkring honom. Tematiskt handlar Prio ett om hämnd och lojalitet, och om hur starka de band är som knyts när man är ung.
Med Jana Berzelius har Schepp skapat ännu en av de många kvinnliga deckarhjältar som följt i Lisbeth Salanders spår; figurer med sociala handikapp och ett pragmatiskt förhållande till lagen. Jana tillhör dock en av de mer intressanta och komplexa gestalterna av den här typen. Dels har hon ett spännande förflutet som avslöjas stegvis genom serien, dels har hon en närvaro som engagerar läsaren och gör att man bryr sig om hur det går för henne.
Denna gång hade Schepp dock vunnit på att lägga mer fokus på Jana och lite mindre på ambulanssjuksköterskan Philip, som är en rätt ospännande gestalt. Det är Jana som bär serien, fint kontrasterad mot framförallt poliserna Mia och Henrik, men i Prio ett låter Schepp inte Jana vara första prioritet och Janas egen historia rör sig inte framåt lika mycket som vanligt. Därmed inte sagt att det inte finns dramatik i Janas liv även i den här boken, tvärt om. Även polisgestalterna blir denna gång lite lidande av att de får mindre utrymme, och deras utveckling står närmast och stampar, utan att något intressant sker.
Prio ett är dock en spännande och välskriven deckare som befäster att Schepp nu tillhör de etablerade författarna på den svenska deckarscenen.”
