Anna Lihammer tilldelades Svenska deckarakademins debutantpris för 2014 för sin Medan mörkret faller – ett pris som hon för övrigt kommer att ta emot här i Lund nu på lördag, 18 april, på stadsbiblioteket 15.00. Nu kommer uppföljaren, Än skyddar natten, som jag nog faktiskt skulle säga är snäppet vassare än debuten.
Som många av er vet är historiska deckare inte min personliga favoritkategori, men en välskriven och stark deckare är alltid en välskriven och stark deckare. Kanske bidrar också själva ämnet till att jag uppskattar Lihammars nya bok, jag har ju tidigare ägnat mig mycket åt och skrivit om de många svenska deckare som utspelas i nutid, men som har bakgrundshistorier under andra världskriget som rör svenskarnas inbladning med de tyska nazisterna. I Än skyddar natten kastas vi direkt ner i 1935, och det handlar väldigt mycket om just de svensk-tyska relationerna och om nazismen och antisemitismen i Sverige, skildrat utifrån individuella öden.
Precis som i Lihammers debut får vi möta kommissarie Carl Hell och polissyster Maria Gustavsson. Vi får denna gång också tillfälle att ytterligare närma oss dessa gestalter, samtidigt som de också bygger vidare på förtroendet sinsemellan. En man som utger sig för att vara tysk journalist får halsen avskuren på en svensk hällristningshäll vid Torshälla, och en komplicerad historia av korruption, antisemitism och starka vänskaps- och familjeband utspelar sig. Som läsare vet vi redan från början vem som utfört mordet, men mysteriet kvarstår om varför, och när sedan ytterligare människor mördas vet vi att det är någon annan som måste ligga bakom dem.
Även om ämnet med nazister och tyskvänlighet i Sverige 1935 är intressant, är det framförallt i skildringen av gestalter och relationer som Lihammers styrka som deckarförfattare ligger. Att jag föredrar den nya boken framför debuten beror också på att det språkliga flytet är bättre denna gång – även om rasbiologitemat i förra boken var nog så spännande.
Historiska deckare är något som länge varit relativt sällsynt i den svenska deckarfloran, trots att det är en så stor kategori i många andra länder. Det lovar bra för framtiden att vi nu fått en spännande författare av historiska deckare som dessutom verkar vara här för att stanna.
