Sigrid Anders Dubbeldöd gavs ut som e-bok redan 2012, men har först nu kommit ut i fysisk form. Det är en lite annorlunda upplevelse att läsa Anders bok, eftersom det nästan är som att läsa två deckare samtidigt.
Dubbeldöd utspelar sig i Stockholm och i huvudrollen träffar vi Kim Petersén. Kim arbetar som vaktmästare hos polisen. Parallellt med det läser han kriminalteknik på distans, något som uppmuntras av polisen Herman Hansson som gärna låter Kim vara med på ett hörn i sina utredningar. Dessutom arbetar Kim på lediga stunder som spökskrivare och skriver böcker och dikter åt människor som vill bli författare men inte själva kan skriva.
Tre medelålders kvinnor försvinner spårlöst. En dag går de bara ut för att handla och sedan förblir de borta. Utredningen av kvinnornas försvinnande som drivs av Hansson och hans kollegor utgör en av berättelserna i Dubbeldöd. Den andra berättelsen utgörs av den deckare Kim skriver åt en lärare med författarambitioner. Denna historia handlar om unga flickor som prostituerar sig på en Stureplansklubb och blir mördade, och detta utreds av ett antal poliser tillsammans med en ung kvinna som blivit vittne till ett av morden.
Sigrid Anders växlar mellan de två berättelserna som löper parallellt genom boken, egentligen utan några större beröringspunkter (några mindre finns). Båda historierna är dock hyfsat spännande, och det finns ett bra driv i berättandet. Tonen är lättsam, men det finns också något nästan lite parodiskt över det hela, som om Anders framförallt leker med genren snarare än att försöka skapa en realistisk berättelse. Allt är liksom bara lite för mycket, både när det gäller gestalter och händelser. Genremässigt är huvudberättelsen är en variant på den klassiska svenska polisromanen i modern tappning, medan berättelsen om flickmorden snarare hör hemma i en hårdkokt tradition, trots att det är en polisutredning som står i centrum.
Även om det som sagt känns lite som om man läser två deckare samtidigt, fungerar upplägget med att de två berättelserna får ta ungefär lika stor plats i boken relativt bra. Det är först på slutet det blir lite rörigt då båda berättelserna där innehåller väldigt många vändningar och twistar som gör det svårt att hålla ordning på allt. Det här är ingen deckare som kommer att gå till historien, men idén är kul, och det finns även en fortsättning, Hållplats Ättehögsgatan, där den som vill kan fortsätta att följa Kim och Hanssons äventyr.
