Mats Ahlstedt – CrimeGarden

Recenserade nyligen även Mats Ahstedts Öga för öga, tand för tand för GotaMedia, men inte heller den recensionen verkar ha hittat ut på nätet. En kortis.

“En man dör i en bilbomb, gärningsmannaprofileraren Ella Werner blir utsatt för hot och en man som kontaktat henne hittas mördad. Ella blir snart bortkopplad då utredningen berör hennes förflutna, men hon fortsätter på eget håll. Samtidigt börjar den unga frilansjournalisten Tove nysta i det hela.

Ahlstedts nionde deckare handlar om organiserad brottslighet, om våld och makt, inte minst mäns våld mot kvinnor. Intrigen är spännande och det är driv i berättandet, men samtidigt har Ahlstedt den irriterande ovanan att dölja information för läsaren. Utredningen rör sig dessutom framåt främst med hjälp av magkänsla snarare än med bevisning och logik. Trots detta är Öga för öga, tand för tand en av Ahlstedts bästa deckare.”

Mats Ahlstedt tillhör de svenska deckarförfattare som varit med ett tag och skriver habila deckare, men som ändå inte fått den där stora uppmärksamheten och de höga placeringarna på bestsellerlistorna. Han inledde deckarkarriären 2005 med Dödsängeln, och har till dags dato skrivit åtta romaner i Göteborgsmiljö med poliserna Fatima Wallinder, Sören Högström och deras kollegor i centrum. De senaste tre – som också brukar beskrivas som en trilogi – har dessutom i huvudrollen inkluderat fängelseprästen Johannes Brobeck, den numera pensionerade ”deckarprästen”.

I Ondskans spår har Brobeck skaffat sig en hundpromenadsbekant. Hon ber honom undersöka vad som hände hennes dotter som försvann för tolv år sedan och som aldrig hittats. Snart känner Brobeck sig hotad, kvinnan försvinner och alla han talar med verkar rädda. Och överallt dyker serber ur den göteborgska ”juggemaffian” upp. Samtidigt rymmer Högströms äldre dotter, som bor med hans ex-fru, hemifrån och Wallinders sambo visar sig plötsligt ha en tvillingbror som är en efterlyst serbisk krigsförbrytare.

Läs mer

Recension av Mats Ahlstedts Öga för öga, tand för tand

CrimeGarden recenserar: Ondskans spår av Mats Ahlstedt